Du är här

Vad kan vi göra?

Forskning och beprövad erfarenhet visar att studieavbrott är resultatet av en interaktion av faktorer relaterade till individen/hemmet/skolan/samhället, och skolan, och det som händer där, har stor betydelse för om elever i riskzonen ska utveckla en stark skolanknytning och fullfölja sina studier. Det handlar om att skolan har tillräckliga resurser, personalens kompetens, förhållningssätt och förmåga att bemöta elever och deras tillgång till fortbildning, tillgång till elevhälsa och andra stödresurser, det sociala klimatet, skolans sociala sammansättning,undervisningens kvalitet, lärartäthet och klass-och skolstorlek. Framför allt betonas vikten av det relationella arbetet.

Studier visar att en produktiv metod för att förebygga studieavbrott är att stärka elevers involvering (engagement) och motverka distansering (disengagement) från skolan och skolarbetet inom flera olika dimenstioner. De omfattar (A) akademiska resultat, (B) beteende såsom närvaro, aktivitet på lektioner och slutförande av uppgifter och läxor, (C) kognitiva delar såsom elevers förmåga att reglera sina lärande-processer, problemlösningsförmåga samt hur de uppfattar kopplingarna mellan studier och sina framtida mål, och (D) psykologiska och affektiva dimensioner som handlar om hur eleverna värderar utbildning i stort samt känner att de ingår i ett socialt sammanhang och har fungerande positiva relationer med lärare och jämnåriga i skolan.

Att stärka elevers skolanknytning och "involvering" handlar sålunda om att stötta elever att vara närvarande, aktiva i skolarbetet, och klara studierna men även att stärka kopplingarna mellan studierna och övriga delar av elevernas liv samt att skapa en trygg miljö som präglas av positiva relationer. 

Forskningen pekar på att ett effektivt arbete för att motverka studieavbrott involverar ett systematiskt arbete både på individnivå och organisations- och systemnivå med universella insatser såväl som selektiva, riktade insatser. 

Viktiga dimensioner på organisationsnivå är exempelvis; tydlig uppföljning av riskindikatorer, rutiner för frånvaro-och oroshantering och nogrann utredning av orsaker till frånvaro eller annan problematik, en integrerad elevälsa, samverkansstrukturer, beredskap i form av  en repertoar av åtgärder, flexibilitet i utformningen av undervisningen, studieplaner, studietakt och insatser. Ett elev-centrerat arbetssätt är av stor betydelse, då det på systemnivå har klargjorts att ett alltfför stort fokus på läroplansinnehåll till förmån för elevernas helhetsutveckling liksom brist på alternativa utbildningsvägar visat sig ha stor betydelse för elevers förutsättningar att fullfölja sina studier.

På individnivå har några viktiga fokusområden visat sig vara bemötande och förhållningssätt, och möjlighet att utveckla förtroendefulla, positiva relationer till vuxna och andra i skolan, ett holistiskt perspektiv på eleven och hens behov, intensivt och individuellt stöd som även sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd, samt höga förväntningar.

I PlugInnovations forskningsbibliotek finns rapporter och studier där det går att läsa mer om vad som fungerar i arbetet med att motverka studieavbrott.