Du är här

Varför är det här ett problem?

Nästan en fjärdedel av Sveriges gymnasieelever fullföljer inte sin utbildning på fyra år. 13,1 % saknar behörighet för att ens komma in på gymnasiet. 

I en LO-rapport med nationell statistik som publicerades under 2015 redovisas att 117 026 unga i åldern 16-25 år varken arbetade, studerade eller hade praktik under 2012. Statistik från Arbetsförmedlingen visade att ca 77 000 unga inte varit varken i arbete eller studier under tre år i rad, 2008-2010, och av dessa hade ca 20 000 inte varit i kontakt med någon myndighet, hemkommun eller arbetslivet. Statistik från SCB som tagits fram på uppdrag av Temagruppen Unga vid Ungdomsstyrelsen 2013 visar att 13% av de unga som inte arbetat, studerat eller haft praktik, ca 10 000, varit utan sysselsättning i hela 10 år, under perioden mellan 2000 och 2010. Bland dessa unga är gruppen som inte avslutat sina gymnasiestudier tydligt överrepresenterade. 

Forskning visar att personer som inte fullföljer gymnasiet har betydligt sämre chanser till ett bra liv. De riskerar i högre grad att hamna i arbetslöshet, kriminalitet samt ha en försämrad fysisk och psykisk hälsa. Förutom det individuella lidandet innebär detta stora kostnader för samhället. 8-10% av individerna som inte avslutar sina gymnasiestudier riskerar att hamna i utanförskap och får stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Beräkningar av nationalekonomen Ingvar Nilsson visar att det innebär en kostnad för samhället på runt 15 miljoner kronor för varje individ under en livstid i form av förlorade skatteintäkter och ökade sociala kostnader m.m. För en individ som fastnar i kriminalitet eller missbruk kan kostnaden uppgå till närmare 50 miljoner.

Att motverka studieavbrott är en vital del i arbetet med att förebygga utanförskap. Forksning visar att utbildning är en avgörande faktor för människors aktiva deltagande i samhällslivet, och att klara skolan har visat sig vara en mycket viktig skyddsfaktor för en mängd olika individuella och strukturella riskfaktorer.