Du är här

Flexibilitet

Flexibilitet är ett nyckelbegrepp i arbetet med att motverka studieavbrott och stötta fler unga att fullfölja sina studier, inom såväl forskningen som i Plug In-projektet. Även om det finns många gemensamma individuella och strukturella bakgrundsfaktorer bland unga som är i riskzonen för att inte fullfölja sina gymnasiestudier varierar deras förutsättningar och behov i relation till skolsituationen. Det kan handla om att elever är i behov av ämnesstöd, språkstöd, stöd att strukturera sitt skolarbete, praktiskt vardagsstöd för att kunna ta sig till skolan och delta i undervisningen. En del elever är i behov av att utforska och skapa en djupare förståelse för kopplingarna mellan studierna och deras framtida mål, medan andra behöver stöd att adressera en social utsatthet och uppnå ett större psykiskt eller fysiskt välbefinnande för att få en fungerande skolsituation. För unga som har en komplex skolbakgrund med många negativa skolerfarenheter och inte har varit i studier eller annan sysselsättning under en längre period kan vägen tillbaka till studier ta tid och behöva omfatta mindre traditionella former. Inom projektet beskrivs en flexibilitet i strukturer, former, arbetssätt, innehåll och tid som centralt för att unga i riskzonen ska ha en möjlighet att genomföra sina studier. Flexibiliteten berör såväl organisationsnivå som insatser riktade till individer.

En svag skolanknytning är en framträdande riskfaktor bland elever som riskerar att avbryta sina studier. Begreppet skolanknytning kan skönjas i elevernas nivå av involvering eller distansering till utbildning, skolan och sitt skolarbete och omfattar både akademiska resultat, beteende, kognitiva- samt psykologiska och affektiva dimensioner. Viktiga indikatorer att uppmärksamma omfattar exempelvis närvaro, aktivitetsnivå på lektioner, fullföljande av uppgifter, akademiska resultat, men även hur elever ser kopplingen mellan studierna och sina framtida mål, värdet med utbildning i stort och om de har positiva relationer med vuxna och kamrater i skolan.

Elever med en svag skolanknytning befinner sig ofta i utkanten av skolkontexten eller utanför den. Många av dem har en historik av låga resultat, låg närvaro och många negativa upplevelser och "skolmisslyckanden" bakom sig. Flera svenska studier under de senaste åren lyfter även fram en stor social utsatthet som en framträdande faktor. Inom projektet har de verksamheter som arbetat med att fånga upp unga som avbrutit sin studier inom det kommunala informationsansvaret (KIA, nu KAA) rapporterat att många av de unga befinner sig i komplexa situationer och är i behov av en bred repertoar av insatser. Det är inte ovanligt att de unga har utvecklat en psykisk ohälsa. 

Det innebär att för att vuxna i skolan, eller utanför, ska kunna nå ungdomarna behöver man tänka fritt och mindre traditionsbundet. Det gäller i arbetet med att skapa arenor för kontakt som i arbetet med att stötta dem att återuppta sitt skolarbete, öka sin närvaro, närma sig studier och/eller delta i ett socialt sammanhang. Det kan exempelvis handla om att utforma nya strukturer, funktioner, strategier och metoder för att bygga förtroendefulla relationer, adressera de ungas välbefinnande och involvera dem i lärande, eller anpassa verksamheten för att möjliggöra för elever att studera ett mindre antal ämnen eller blockläsa i en takt som bättre passar dem.  Personal och unga i de projekt som fokuserat på utveckling av KIA-verksamhet beskriver möjligheterna att utforma flexibla individuella lösningar som en avgörande faktor. Dels i arbetet med att fånga upp de unga på inom olika forum såsom sociala medier, föreningsliv, ungdomsgårdar och arenor där de unga rör sig, och dels i arbetet med att hitta verksamma sätt att stötta de unga vidare till sysselsättning. 

 

 

 

Inom projektet har skolor och verksamheter arbetat med att utveckla arbetssätt och former för att fånga upp elever med en svag skolanknytning och adressera deras varierande behov på olika sätt. Detta för att öka elevernas involvering med utbildning, skolan och skolarbetet samt förbättra förutsättningarna för dem att klara sina studier. Arbetet har omfattat både organisations-och individnivå. För skolor har det omfattat exempelvis utveckling av studiernas upplägg, undervisningens struktur, utformning och innehåll, olika typer av pedagogiskt stöd, strukturstöd, möjligheter att integrera praktik, stöd att utforska framtida yrkesvägar samt utformning av stöd som sträcker sig utanför det som skolan traditionellt erbjuder såsom praktiskt vardagsstöd. Detta för att undanröja hinder för elevers möjligheter att delta i och tillgodogöra sig undervisningen.

För de verksamheter, främst inom KIA (nu KAA), som arbetat med att fånga upp unga som avbrutit sina studier och ska stöttas tillbaka till studier eller annan sysselsättning har utvecklingsarbetet kretsat kring att hitta en repertoar av verksamma former för att etablera kontakt med de unga, och utforma olika typer av insatser för ett brett spektrum av behov. Det har även omfattat utveckling av olika typer av plattformar, intensivkurser och nya samverkansstrukturer mellan olika förvaltningar för att skapa möjligheter för fler unga att hitta vägar till studier eller en etablering på arbetsmarknaden.

Flexibilitet beskrivs som en framträdande framgångsfaktor hos de verksamheter inom Plug In som har arbetat med att utveckla insatser för ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Det handlar om utveckling av verksamma former och forum för att etablera kontakt med ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier samt utforma lämpliga insatser för att stötta dem att återuppta studier eller komma i annan sysselsättning. Möjligheterna att utforma flexibla individuella lösningar beskrivs som en avgörande faktor för att fånga upp de unga såväl som hitta verksamma sätt att stötta de unga vidare till sysselsättning.

Inom projekten har personal arbetat med att utforma en mängd olika strategier, rutiner och strukturer för att komma i kontakt med de unga som har avbrutit sina studier i kommunen. Det har involverat olika sätt att sprida information på arenor där unga vistas, etablera samverkan med andra aktörer för att utbyta information, utveckla kontaktsätt via telefon, sociala medier, hembesök, och genom att fysiskt leta upp unga på olika arenor såsom idrottsföreningar, ungdomsgårdar och köpcenter. En flexibilitet i tid och rum beskrivs som en förutsättning för att lyckas i arbetet med att identifera de unga och etablera kontakt. För unga som befinenr sig i komplexa situationer eller har många negativa skolerfarenheter bakom sig kan arbete med att etablera kontakt ta tid och kräva en variation av strategier. På samma vis kan utformningen av lämpliga insatser behöva föregås av ett intensivt relationellt arbete för att bygga förtroendefulla relationer till ungdomen. För unga som inte har varit i sysselsättning under en längre period, och inte heller har deltagit i ett socialt sammanhang kan vägen tillbaka till studier ta tid och behöva omfatta en repertoar av olika insatser. Inom projektet har det omfattat exempelvis:

  • studie-och yrkesvägledning
  • coachning
  • motivationshöjande samtal och samtalsstöd
  • självstärkande aktiviteter (självbild och självförtroende)
  • friskvård
  • sociala aktiviteter 
  • samhällsorientering
  • studiebesök
  • föreläsningar
  • olika former av praktik
  • prova på-kurser
  • intensivkurser
  • studieteknik
  • praktiskt vardagstöd
  • lotsning till andra verksamheter och aktörer

 

Inom projektet har skolor och verksamheter arbetat med att anpassa sina arbetssätt för att fånga upp elever i riskzon och adressera deras varierande behov genom olika insatser. På individnivå har skolor utvecklat olika typer av stöd som sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd, och insatser som skolan traditionellt erbjuder för att undanröja hinder för elevers lärande och aktiva deltagande i skolans verksamhet. Det har även handlat om en flexibilitet i utformningen av de individuella studiepanerna, undervisningens former, tid och rum. Exempelvis har skolor skapat möjligheter för elever att läsa i olika takt, blockläsa ämnen, integrera praktik och studier, och ha online undervisning.

En annan central del har varit tillgången till en bred repertoar av individualiserade stödinsatser utifrån behov vilka omfattat exempelvis olika former av pedagogiskt stöd, strukturstöd, praktiskt vardagsstöd, vuxenstöd, coachning, samtalsstöd, stresshantering, mental träning samt lotsning till andra instanser vid behov. Personal och ungdomar inom projektet beskriver att en viktig framgångsfaktor varit flexibiliteten i omfattning och inriktning på det tillgängliga professionella stödet. En del elever beskriver att de under perioder varit i behov av intensivt stöd på grund av olika händelser i deras liv medan de under andra perioder endast behövt sporadiska insatser. Andra beskriver tillgången till ett kontinuerligt sammanhållet stöd som en förutsättning för att klara sina studier. I samband med detta beskrivs särskilt coachernas breda uppdrag och flexibla arbetssätt som mycket värdefullt, då de har möjlighet att möta elever på olika arenor i och utanför skolan, på olika tider och i egenskap av en "neutral", professionell medmänniska.

Att ha beredskap för en organisatorisk flexibilitet beskrivs som en viktig framgångsfaktor för att stötta elever med svag skolanknytning att fullfölja sina studier inom projektet. För skolor har arbetet kretsat kring anpassningen av strukturer och arbetssätt efter elevers behov. Det har berört exempelvis schemaläggning, personalbeläggning, möjligheter för elever att blockläsa och läsa i sin egen takt och att skapa ämnesövergripande arbete med samordning av kunskapskrav och mål. Utvecklingsarbetet har även handlat om att utveckla en organisatorisk beredskap i form av resurscenter, coacher eller andra funktioner för att stötta elever som under perioder har behov av intensivt stöd för att ta igen skolarbete efter frånvaro som exempelvis sjukdomsperioder samt för elever som har kontinuerligt stödbehov. Skolor har även arbetat med att utveckla proaktiva förebyggande strategier för elever med olika typer av behov relaterade till exempelvis psykisk ohälsa eller komplexa situationer, genom att utforma strukturer och rutiner för att uppmärksamma behov och erbjuda en repertoar av olika insatstyper att tillgå såsom praktiskt vardagsstöd, vuxenstöd, coachning, strukturstöd, stresshantering, coachning eller liknande samt säkerställa tillgång till olika kompetenser. Exempelvis har skolor riktat tidiga hälsosamtal i åk 1 för att snabbare fånga upp elever i behov, utökat mentorstiden i åk 1 och möjliggjort för studie-och yrkesvägledaren att träffa alla nya elever individuellt för att etablera relationer och snabbt fånga upp ungdomar för vidare arbete.