Du är här

Koll och uppföljning

Skolor som systematiskt kartlägger och följer upp faktorer som indikerar en distansering till skolan och lärandet lyckas bättre med att identifiera elever som riskerar att avbryta sina studier, därmed ökar även möjligheterna att agera i avbrottsprocessen. Det handlar om att utveckla en beredskap, rutiner och strategier för att kunna upptäcka och möta elevers olika behov med anpassningar och olika insatser som en del av det förebyggande arbetet. Ett aktivt och systematiskt uppföljningsarbete är centralt även för personalen inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som arbetar med att fånga upp de unga som avbryter sina studier och utforma olika insatser för att stötta dem tillbaka till studier eller till en etablering på arbetsmarknaden.

Inom ramen för de djupstudier som genomförts inom ramen för Plug In har uppföljningsprocesser identifierats som en framträdande framgångsfaktor, både inom skolan och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Ett aktivt uppföljningsarbete inom organisationen beskrivs som en förutsättning för att kunna utforma rätt insatser i rätt tid och säkerställa att inga unga "ramlar mellan stolarna". Inom skolan handlar det om att ha system, rutiner och tydliga handlingsplaner på plats för att följa elevernas progression och helhetsutveckling när det gäller närvaro, skolresultat, och helhetssituation såsom socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande. Ledning och skolpersonal menar att "koll" på läget är en nödvändig förutsättning för att kunna identifiera behovsmönster och utvecklingsområden för individer såväl som för organisationen i stort. Även för de som arbetar med att fånga upp unga som avbrutit sina studier inom KAA (dåvarande KIA), beskrivs fungerande uppföljningssystem i samverkan med andra aktörer i kommunen som avgörande, eftersom dessa unga kan vara svåra att lokalisera och komma i kontakt med. Många av dem befinner sig dessutom i komplexa situationer.

Uppföljning uppfattas även ha stor betydelse på individnivå. I samspelet med elever och unga beskrivs en tät och kontinuerlig uppföljning fungera dels som ett verktyg för att synliggöra elevernas/de ungas progression, men även som en motivationshöjande insats. Personal och ungdomar i de olika delprojekten inom Plug In beskriver att det kontinuerliga uppföljningsarbetet i sig, i form av exempelvis personliga samtal och möten, SMS eller annan respons, fungerar som en effektiv insats förutsatt att ungdomen är delaktig i processen och att de mål som utformas upplevs vara relevanta, tydliga och uppnåbara. Det uppfattas även fylla en viktig relationsskapande dimension. 

Personal i skolan, såväl som inom KIA beskriver att regelbundna, täta avstämningar fungerar motivationshöjande genom att öka elevernas delaktighet i lärandet och skolarbetet, men även genom att de framsteg som görs synliggörs tydligt. Arbetet uppfattas även bidra till att elever utvecklar en större självkännedom, en stärkt självkänsla och självförtroende. Detta under förutsättning att den strukturerade målsättnings- och uppföljningsprocessen även tydligt fokuserar på att lyfta fram och utforska elevernas förmågor, färdigheter, styrkor och egna intressen ur ett brett perspektiv. Uppföljningsarbetet beskrivs även utgör en viktig komponent i det relationella arbetet där de regelbundna avstämningarna utgör en grund för att förtroende och tillit ska utvecklas. De bidrar till att de unga upplever att de blir sedda och lyssnade till. Många möten och samtal över tid ger möjligheter för de unga och personal att lära känna varandra och etablera positiva, förtroendefulla relationer.

Inom projektet har uppföljningsarbetet utvecklats på olika sätt, både på organisationsnivå och individnivå. Det har delvis handlat om att utveckla proaktiva, förebyggande strategier strukturer och arbetssätt för att identifiera elever i behov av stöd av olika slag, och delvis om att utforma ett riktat uppföljningsarbete som en insats på individ och gruppnivå.

På de skolor som deltagit har ett tydligt fokus på kartläggning av centrala riskindikatorer och rutiner för att uppmärksamma elevers behov och progression, framträtt som en viktig dimension i det proaktiva, främjande arbetet. Ledning och personal har arbetat med att utveckla exempelvis nya rutiner kring överlämningsprocessen mellan grundskolan och gymnasieskolan, tidiga uppföljningssamtal med nya elever samt utformat nya strukturer och funktioner med uppdrag att fånga upp och stötta elever i behov av stöd såsom elevcoacher, utökad mentorstid och förändrade arbetslagsstrukturer. Arbetet har kretsat kring att systematisera material, rutiner och arbetssätt för kartläggning och kontinuerlig uppföljning av elevers behov och progression.

På individ-och gruppnivå har professionella arbetat med att systematisera ett riktat uppföljningsarbete i form av coacher, utökad mentorstid, eller annan stödpersonal som har som uppdrag att följa och stötta elevernas progression utifrån ett helhetsperspektiv. I de delprojekt som arbetat med coachning på olika sätt beskrivs uppföljning i form av täta och regelbundna avstämningar som kärnan i arbetet, och arbetssättet karakteriseras av en mål-och resultatorienterad process som syftar till att stötta eleven till stegvisa förändringar. 

För de projekt som utvecklat arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) beskrivs uppföljning som helt centralt från flera olika perspektiv. Ett aktivt uppföljningsarbete är en förutsättning för att kunna fånga upp de unga som avbrutit sina studier, men det beskrivs även som en viktig del i processen med att stötta unga tillbaka till studier eller annan sysselsättning. Det handlar om att skapa kommunala system och rutiner för snabb identifiering av ungdomar som gör studieavbrott och för att skapa kontakt med de unga, såväl som rutiner för uppföljning av ungdomarnas progression inför utformningen av fortsatta insatser.

På individ-och gruppnivå har professionella inom Plug In arbetat med att systematisera ett riktat uppföljningsarbete inom skolan och det Kommunala informationsansvaret (KIA, nu KAA) i form av coacher, koordinatorer, eller annan personal som har som uppdrag att följa och stötta elevernas och ungdomarnas progression utifrån ett helhetsperspektiv. I de delprojekt som arbetat med coachning på olika sätt beskrivs uppföljning i form av täta och regelbundna avstämningar som en integral del av arbetet, och arbetssättet karakteriseras av en mål-och resultatorienterad process som syftar till att stötta eleven till stegvisa förändringar. Eleverna/ungdomarna involveras i utformningen av mål på kort och lång sikt i relation till sin studiesituation och sin helhetssituation, vilka sedan följs upp vid nästa mötestillfälle. För vissa unga i skolan kan målen handla om att strukturera sitt skolarbete och olika arbetsuppgifter, för andra kan det handla om att öka sin närvaro, hantera stress eller skapa bättre rutiner för mat och sömn för att klara studierna eller nå ett större välbefinnande. Det kan även involvera avstämning kring insatser som genomförs med andra aktörer inom skolan eller utanför.

Personal menar att uppföljningen kan ske utifrån individuella behov och önskemål, men det viktiga är att den dokumenteras och att den är regelbunden och tydlig. De professionella inom projektet har därför använt och utvecklat olika former av materiel och "verktyg" som kan underlätta i uppföljningsarbetet med individerna. Det har handlat om mallar för uppföljning och dokumentation av progression såväl som samtalsguider.

Ett avgörande första steg för att kunna motverka studieavbrott är att i organisationen ha koll på de faktorer som indikerar att elever på olika sätt börjat distansera sig från lärandet och skolan. Några av de viktigaste indikatorerna att uppmärksamma är skolresultat, frånvaro, sena ankomster, elevernas involvering med skolarbetet i och utanför klassrummet samt den sociala situationen- relationerna till vuxna och kamrater i organisationen. Även andra faktorer såsom elevers förmåga till självreglering, problemlösning, hur de upplever kopplingarna mellan sina studier och framtida mål samt psykologiska faktorer som hur elever värderar skola och utbildning påverkar risken för att elever ska avbryta sina studier.

I de fallstudier som genomförts inom Plug In beskrivs fokus på kartläggning och en tät uppföljning av riskindikatorer som helt centralt för att kunna bedriva ett proaktivt förebyggande arbete. Det som lyfts fram är vikten av att man i organisationen har en samsyn kring riskindikatorer, lättillgängliga system för att fånga upp dessa samt tydliga rutiner för uppföljning av elevernas progression.

När riskfaktorerna har identifierats framhåller både personal och elever vikten av att utreda orsakerna till dessa utifrån ett helhetsperspektiv samt utefter detta upprätta en handlingsplan. Exempelvis kan det göras utifrån en skolsocial kartläggning eller liknande som brett fångar upp elevernas behov i relation till skolsituationen. En tät och tydlig avstämning och dokumentation av elevernas progression utifrån handlingsplanen beskrivs som mycket betydelsefull för att personal och elever ska kunna bedöma hur anpassningarna och insatserna fungerar och hur det fortsatta arbetet ska riktas. De erfarenheter och lärdomar som uppföljningen genererar behöver även tas tillvara på ett systematiskt sätt i verksamheten för att komma såväl individer som grupper till gagn.

Skolledare och personal inom projektet pekar på vikten av att göra uppföljningen av all studieavbrottsrelaterad information till en tydlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och kontinuerligt analysera mönster av riskfaktorer och avbrott relaterat till exempelvis program eller olika elevgrupper, för att sedan kunna stärka det förebyggande arbetet.

Exempel på utveckling av uppföljningsarbetet inom Plug In:

  • Systematisering av rutiner och strukturer för överlämningar mellan grundskola och gymnasiet.
  • Kartläggning av elevers behov i relation till undervisningens format genom systematiserade intervjuer med elever, lärare, rektorer och annan personal.
  • Tidiga uppföljningssamtal i åk 1 genom elevhälsa, mentor eller annan funktion.
  • Förstärkt mentorskap i åk 1 genom utökad tid och/eller utifrån särskilt samtalsmaterial.
  • Utformning av elevcoachfunktioner.
  • Förändrade strukturer inom organisationen såsom elevnära arbetslag och studiecenter.
  • Utveckling av Studie-och Yrkesvägledningsfunktionen.
  • En förtydligad integrering av elevhälsan i alla delar av verksamheten.
  • Utveckling av formativa arbetssätt i undervisningen.