Du är här

Vindeln rekryterade språkstödjare från SFI

Ofta tar det lång tid för nyanlända ungdomar att bli behöriga till gymnasiet. I Vindelns kommun i Västerbotten går det snabbare nu - tack vare språkstödjare som rekryterats bland vuxna invandrare.

Najmeh Razavi från Afghanistan har varit i Sverige i snart två år. Under det här läsåret har hon hjälpt flera nyanlända ungdomar från Afghanistan i matematik, samhällskunskap och engelska genom att sitta med på lektionerna.

- De som inte ens kan skriva på vårt modersmål dari har svårt att lära sig svenska och därmed också de andra ämnena. Genom att översätta hjälper jag eleverna att inte komma för långt efter de andra. Först kollar jag om de har förstått lärarens budskap på svenska, först därefter träder jag in och hjälper på dari, säger Najmeh Razavi.

Språkstöd underlättar inlärningen

Skolinspektionen lyfter fram ett centralt problem när det kommer till nyanländas chanser att bli behöriga till gymnasiet – bristen på studiehandledare på modersmålet. Genom arbetet med språkstödjare försöker Vindelns kommun råda bot på det problemet. En rad studier har visat att elever blir behöriga till gymnasiet snabbare om de får hjälp med exempelvis samhällskunskap och matematik på sitt eget språk.

En av de som fått stor hjälp av kommunens två anställda språkstödjare i dari är Zamin Ali Rahmani som kom till Vindeln hösten 2015:

- Det var först när jag började få hjälp med översättningar som jag tog snabba steg framåt i matten. Jag hade så svårt att förstå lärarens förklaringar på svenska. Och min engelska är inte så bra.

Vindeln är en av flera kommuner i Västerbotten som ingår i det EU-finansierade projektet Plug In. Projektets två huvudsakliga syften är att få fler behöriga till gymnasiet och att få fler ungdomar att slutföra sina gymnasiestudier. Kommunerna i Västerbotten är i första hand inriktade på att hjälpa nyanlända elever. Vindeln påbörjade sitt Plug In-arbete vårterminen 2016. Det var under själva förberedelsetiden hösten dessförinnan som ett stort antal nyanlända kom till Sverige och Vindeln.

- Tajmingen blev ju rätt bra, säger projektledaren och studie- och yrkesvägledaren Ulrika Israelsson. När busslaster med barn kom till oss så var vi förberedda.

Vindelns språkstödjare rekryterades från SFI

I minre kommuner kan det vara svårt att hitta språkstödjare, något som flera andra västerbottniska kommuner har uttryckt. I Vindeln har hittills ett tiotal språkstödjare anställts, just nu är sex stycken i tjänst. De allra flesta har rekryterats från SFI-klasserna, där man denna termin har ett 50-tal studerande.

- Det gäller att hitta personer som både har den pedagogiska förmågan och lusten att lära andra, personer som gillar det sociala samspelet. Jag gick helt enkelt in på SFI och lyssnade för att hitta lämpliga kandidater.

Räckte det för att hitta rätt personer?

- Nej, men det är en viktig början. Sedan träffar vi ju många av SFI-eleverna i sociala sammanhang, vi fikar ihop, har kalas. Då får jag möjlighet att se vilka som kan passa.

Innan språkstödjarna börjar sitt arbete i klassrumen får de gå en tioveckors-kurs i språkstöd.

- Vi vill självfallet kvalitetssäkra dem. De läser de ämnen barnen läser och lär sig om svensk lagstiftning, bland annat socialtjänstlagen. Och de hjälper eleverna att förstå de värderingar som vi vill förmedla, till exempel att alla barn ska lära sig hemkunskap eftersom här i Sverige är det både killar och tjejer som lagar mat.

Hur stor hjälp har språkstödjarna inneburit för eleverna?

- Det är svårt att mäta exakt, men vi ser att deras svenska förbättras snabbare och det är fler som har klarat sina betyg i olika ämnen.

Språkstödjare är tveklöst viktiga, men det är viktigt att de används på rätt sätt. Abdalbasset Jabrag från Syrien är själv en av språkstödjarna:

- Vi måste vara försiktiga med hur mycket vi översätter, det finns alltid en risk att eleverna slutar att försöka förstå vad läraren säger och bara väntar på en översättning.

Han får medhåll av Zamins afghanska klasskamrater Mohammad Rasul och Eshan Mohammadi.

- Man måste ju försöka själv, säger Eshan. Om där finns någon som översätter så kämpar man inte lika mycket. Eshans svenska har förbättrats avsevärt sedan han fick en svensk flickvän.

I Vindelns strategi för att hjälpa de nyanlända barnen ingår också att erbjuda lärlingsplatser hos arbetsgivare i kommunen. För att hitta rätt arbetsgivare kartlägger man barnens intressen och kunskaper.

- En kille är duktig på att meka med motorer så han har fått praktisera på en verkstad för skogsmaskiner, en annan gillar att jobba med barn så han fick praktik på en förskola, berättar Ulrika Israelsson.

Vägen framåt är nationellt program på gymnasiet

Eleverna vill gå snabbt fram, de vet att vägen mot en framtid i Sverige är att komma in på ett nationellt program på gymnasiet. Kommunen har hörsammat deras önskan om att få plugga mer än sina svenska kamrater.

- Vi har erbjudit lärarstöd under alla lov. Och de kommer bara att ha två veckors sommarlov, vilket gjorde en del besvikna. De vill inte ha något lov alls!

Många är oroliga och påverkas av ovissheten om de kommer att få stanna eller inte. Genom att vara i skolan mildras mångas oro, de får något annat att tänka på. En del, som Zamin, måste äta sömnmedicin för att kunna komma till ro. Han och hans kamrater känner flera barn i Vindeln som fått beskedet att de inte får stanna i Sverige.

- Vi måste stötta varandra, och fortsätta att hoppas, säger han.

Plug In-projektet avslutas i höst, men de arbetsmetoder som Vindeln utvecklat kommer att fortsätta användas.

 

Text: Påhl Ruin