Du är här

Aktiv uppföljning

Plug In Valdemarsvik – Aktiv Uppföljning representerar exempel på utvecklingsarbete inom det kommunala informationsansvaret (KIA) i regionen Östsam. De ungdomar som arbetet riktades till var dock fortfarande inskrivna i gymnasieskolan. Detta då Plug In i region Östsam inte omfattade delprojekt som involverade unga som har gjort studieavbrott och befinner sig utanför skolan. Projektverkstaden bestod av en ny funktion i form av en ungdomscoach från kommunen, som arbetade förebyggande med de elever i gymnasieskolan som bedömdes vara i riskzon för att avbryta sina studier på grund av frånvaro.

Sections

Syfte och målgrupp

Syftet med projektet var att utveckla det förebyggande arbetet för att kunna stötta fler elever i kommunen att fullfölja sina gymnasiestudier. Eftersom kommunen inte har en egen gymnasieskola och eleverna går på skolor i angränsande kommuner, har ett viktigt delmål varit att etablera samverkansformer med skolorna för att dela information kring elevernas progression och samarbeta kring eventuella insatser. Coachen har initierat och byggt upp ett samarbete med aktuella gymnasieskolor och gemensamt utformat åtgärder utifrån elevernas behov. 

Målgruppen för projektet var elever i gymnasieskolan som är skrivna i Valdemarsviks kommun och riskerade att avbryta sina studier på grund av hög frånvaro, vilket definierades som 20 % eller mer.

Arbetssätt

Projektarbetet inleddes med en kartläggning av alla gymnasieelever från Valdemarsviks kommun. Detta genomfördes med hjälp av listor från Gymnasieintagningen med stöd av den administratör som behandlar utbetalningarna till de aktuella skolorna. Efter att elevunderlaget sammanställts kontaktades rektorerna på de aktuella skolorna av coachen för att initiera ett samarbete.

För att bedöma vilka elever som var i störst behov av en insats arbetade coachen med att sammanställa och analysera frånvarostatistik, och de aktuella skolorna besöktes för genomgång av situationen för eleverna med hög andel frånvaro. Under besöket diskuterades frånvaromönster, vad som gjorts tidigare kring eleverna, åtgärdsprogram och hur coachen skulle kunna komplettera det arbete som skolans personal bedrev för att förändra situationen för eleverna. Lämpliga åtgärder som erbjöds omfattade former av individuell uppföljning, såsom motiverande samtal och coachning, praktiskt vardagsstöd, samt stöd för att komma i kontakt med andra aktörer för vidare insatser, exempelvis socialtjänst eller barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Efter att elevsamtal och kartläggning genomförts och handlingsplan (eller andra insatser) upprättats återkopplade coachen det som framkommit till skolorna.

Arbetsgången kan beskrivas som en cyklisk process där den centrala delen handlar om en kontinuerlig, regelbunden kontakt och tydlig avstämning och återkoppling mellan coachen och skolorganisationen kring elevernas progression och resultatet av de olika insatserna, samt uppföljning mellan coachen och eleverna.

Coachens individuella insatser till enskilda elever har till största del omfattat:

  • Individuella samtal (motiverande samtal).
  • Strukturstöd (ex. väckningssamtal på morgonen och påminnelser).
  • Uppföljning och återkoppling efter individuell handlingsplan (besök på skolor för att träffa elever, samtal).

Slussning till andra aktörer för andra typer av insatser.

Resultat

Den nya funktionen och utvecklingen av den aktiva uppföljningen av elever har medfört att fler unga identifieras, fångas upp och får tillgång till stöd. Coachens kartläggningar och kontakter med skolorna har riktat uppmärksamheten mot enskilda ungdomar, men även mot skolornas interna arbete för att främja närvaro och stötta elever. Resultaten omfattar vidare organisatoriska förändringar i de skolor där coachen etablerat ett samarbete: dels genom att frånvaro och andra riskindikatorer relaterade till studieavbrott placerats på agendan på ett systematiskt sätt, men även genom nya rutiner och arbetssätt kring eleverna som har frånvaro. Resultaten berör följande områden:

  • Förbättrade möjligheter för unga att fullfölja sina studier genom ökad närvaro.
  • Utökade kunskaper om orsaker till frånvaro och stödbehov bland elever med hög andel frånvaro.
  • Förstärkta identifieringsprocesser av elever i behov av stöd.
  • Förstärkta rutiner och arbetssätt kring elever i behov av stöd.
  • Utökad repertoar och kvalitet i stödinsatser för unga i riskzon.
  • Utveckling av samverkansprocesser kring elever i behov av stöd.

 

Ny kunskap, nya rutiner och arbetssätt

Coachens arbete har resulterat i kartläggningar av närvarostatistik för alla gymnasieelever skrivna i Valdemarsviks kommun, men även en särskild kartläggning av elever som har identifierats och kontaktats av coachen på grund av en hög andel frånvaro. De unga som hade hög andel frånvaro intervjuades i samband med ett samtal kring orsaker till frånvaron, vilket stöd de fått, hur de uppfattat stödet samt vilken typ av stöd de skulle vilja ha för att öka sin närvaro och fullfölja sina studier, vilket bidragit med viktig ny kunskap till gagn för det framtida förebyggande arbetet.

Inom projektet har olika dokument för uppföljning utformats och utvecklats och systematiserats.

Under vårterminen 2014, när materialinsamlingen för denna rapport avslutades, samverkade coachen med 19 skolor. Samarbetet har till största delen bestått av en större genomgång och uppföljning av alla elever en till två gånger per termin samt ett fortlöpande informationsutbyte kring de elever som har särskilda insatser och kräver tätare och intensivare avstämningar. Rektorer, studie- och yrkesvägledare eller kuratorer kontaktar även coachen på eget initiativ mellan de schemalagda besöken och efterfrågar information och samarbete kring elever där det finns oro eller om de önskar mer frekventa genomgångar av alla elevers situation.

Coachens arbete med att kartlägga och identifiera elever med hög andel frånvaro har synliggjort såväl elever som strukturella förbättringsområden i skolans systematiska arbete kring frånvarohantering och uppföljning av elever och åtgärder. I vissa fall har det resulterat i förstärkta rutiner och nya strukturer för att arbeta med elever som uppmärksammats på grund av frånvaro.

 

Individnivå

De som har intervjuats om projektet har alla varit mycket positiva till coachens arbete och menar att det bidragit positivt till skolornas arbete med att på olika sätt främja närvaro. I frånvarostatistiken har även positiva tendenser kunnat skönjas i form av minskad frånvaro.

När coachen började sitt arbete under hösten 2012 fanns 227 gymnasieelever registrerade i Valdemarsviks kommun spridda över 25 skolor i de kringliggande kommunerna. Ungdomscoachen etablerade samverkan med alla skolorna i varierande form och fick ta del av elevernas frånvarostatistik. En analys av materialet visade att av de 227 eleverna hade ca 90 elever en frånvaro som översteg 15%. I gruppen identifierades även 26 elever med en hög andel frånvaro (mer än 20%) som bedömdes vara i mer akut behov av en insats. Dessa elever träffade coachen vid ett eller flera tillfällen beroende på önskemål och behov, medan situationen för de övriga eleverna lyftes i diskussioner med skolorna.

I uppföljningen av frånvarostatistiken som gjordes under hösten 2013 kunde en tydlig förändring skönjas i elevernas frånvaromönster. Bland de 198 gymnasieelever som var skrivna i Valdemarsvik hade andelen frånvaro minskat överlag, särskilt bland elever med hög frånvaro. Andelen elever med mer än 20% frånvaro var 2013 18,7%, att jämföra med 26,9 % året innan.

Framgångsfaktorer

De viktiga hållpunkterna som beskrivs som framgångsfaktorer för coachens etablering av en produktiv samverkan med de aktuella skolorna kan sammanfattas som:

En formell förankring av samarbetet i organisationen genom ledningen.

  • En formaliserad kontaktperson.
  • Tydliga former och forum för samarbetet.

 

Utveckling av förtroendefulla relationer med kontaktpersoner och andra samarbetspartners i organisationen

- Etablering av win-win-samarbete med skolorganisationen (visade tydligt vad funktionen tillförde till övrigt förebyggande arbete i verksamheten):

  • Funktionen/arbetet tillförde utökat stöd för eleverna (ex. tid för motiverande samtal och uppföljning, helhetsstöd, strukturstöd, stöd utanför skolan, fler vägar till andra aktörer såsom socialtjänsten).
  • Funktionen/arbetet tillförde ny kunskap (ex. analys av frånvarostatistik, kartläggningar av elever, förslag på utvecklingsområden, information av helhetssituation för elever).
  • Funktionen tillförde ny kompetens till arbetet med elever och personal (MI, bakgrund i ungdomshälsa och socialtjänst, socionom).
  • Funktionen tillförde fler perspektiv i arbete med elever och personal (förankring i socialtjänsten och förankring i hemkommun, på hemmaplan).

– Flexibilitet i utformningen av arbetssätt.

  • Prestigelöshet i relationerna – respektera allas kunskap, olika typer av kunskap, undvik att skuldbelägga, ha en tydlig ingång som handlar om samarbete: ”hur kan vi göra tillsammans, jag har inte alla svar”?
  • Ett lösningsorienterat förhållningssätt.

– Nyfikenhet och öppenhet: hur gör ni nu, hur skulle man kunna göra?

 

Viktiga hållpunkter som lyfts som framgångsfaktorer i arbetet med elever är:

– Engagemang.

  • Nyfikenhet: våga ställ frågor, naiva frågor är ofta bra.

– Inte undvika det som känns jobbigt: Våga ställa de svåra frågorna.

  • Betona en neutral position: inte bedöma, inte ifrågasätta elevernas uppfattningar, vara öppen för alla förslag. Coachen har inte de ”rätta svaren”
  • Lyssna: de unga är experterna på sig själva, de sitter ofta själva på lösningarna – låt de unga vara experter på sin situation.
  • Använda ett lösningsorienterat förhållningssätt: fokusera på hur hinder kan övervinnas, satsa på rörelse mot målen, våga pröva nytt.
  • Ha ett helhetsperspektiv i behovsanalysen: se på situationen utanför skolan såväl som på skolsituationen, vilka behov behöver adresseras i livssituationen för att få skolsituationen att fungera?
  • Använda ett salutogent förhållningssätt: hitta styrkor och intressen som kan motivera vidare och framåt.
  • Kompetens är viktig: Träning i motiverande samtal och samtalsmetodik, en metod som syftar till att individer själva utformar mål och utvecklar verktyg att använda i sin utveckling, samt formella kunskaper inom det sociala området.
  • Erfarenhet är viktig: Erfarenheter av att arbeta med unga, och särskilt unga i utsatta situationer, ger fördelar i samarbetet med elever.  

Section Titles

Syfte och målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer