Du är här

Coaching och motivationshöjande strategier

Plug In Strömsund i region Jämtland representerar exempel på förebyggande arbete för elever som riskerar att göra avbrott. En elevcoach arbetade förebyggande med de elever i kommunens gymnasieskola som riskerade att avbryta sina studier. Projektet inkluderade även förstärkning av studie- och yrkesvägledning samt utökade möjligheter till studiestöd genom ett studierum som är bemannat vissa fasta tider.

Sections

Syfte och målgrupp

Coachens funktion var att komplettera och samordna pedagogernas, mentorernas och elevhälsans arbete kring elever som riskerade att göra studieavbrott. Detta genom att ta ett övergripande helhetsperspektiv kring deras behov och utveckling samt utforma individuella stödinsatser. Coachen ingick i elevhälsoteamet tillsammans med kurator, studie-och yrkesvägledare, skolsköterska och specialpedagog och kunde på så sätt stärka samordningen av arbetet och stödinsatser kring eleverna.

Målgruppen var elever som riskerade att inte fullfölja sina gymnasiestudier på grund av frånvaro, låga resultat i skolarbetet, behov av strukturstöd eller motivationshöjande insatser. Coachen fanns även tillgänglig som en resurs för alla elever på skolan som upplevdes vara i behov av coachning för att förbättra förutsättningarna för att klara sina studier, exempelvis högpresterande elever som upplevde hög stress eller elever som var i behov av en annan typ av stöd än det som skolan vanligtvis erbjuder, såsom struktur i vardagen, samtalsstöd, att öka sitt välbefinnande eller lotsning vidare till andra aktörer.

Arbetssätt

Coachen fångade upp elever genom elevhälsoteamets uppföljningar och elevkontakter, genom ledningen, från orosanmälningar eller genom att pedagoger kontaktade coachen direkt. Tillsammans med kurator översåg coachen den löpande frånvarorapporteringen för att fånga upp de elever som kan var i behov av mer stöd. Coachen träffade även alla klasser på skolan och berättade om sitt arbete och funktion och rörde sig ute på skolan för att skapa så många kontaktytor som möjligt. Hen närvarade också vid överlämningar från grundskolan för de elever som skulle börja på introduktionsprogrammen för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att eleverna ska få ”rätt” stöd för att kunna lyckas i gymnasiet. Elever kunde även själva kontakta coachen direkt genom mail eller telefon.

Coachen träffade elever individuellt i varierande omfattning utifrån behov och önskemål. I arbetet togs ett helhetsgrepp om de ungas situation i relation till studierna för att försöka kartlägga vilka behov och förutsättningar som finns. Det kunde handla om organiseringen av skolarbete och studier, men framförallt fanns alltid individens livssituation i stort som utgångspunkt för arbetet. Kartläggningen omfattade exempelvis fysisk och psykisk hälsa, den sociala situationen och välbefinnandet samt mål och drömmar om framtiden med studier och arbete. Elever kunde exempelvis behöva utforska olika yrkesinriktningar genom praktik och studiebesök och stärka kopplingarna mellan studier och framtida arbete för att skapa meningsfullhet och motivation för skolarbetet. Andra behövde stöd att utveckla ett större socialt eller fysiskt välbefinnande, eller för att utforma mål. Den lokala projektledaren beskrev coachen som ”elevens advokat”, vars arbete handlade om att se till hela elevens situation och bevaka dess intressen för att nå sina mål. Coachens arbete har inkluderat följande typer av insatser:

  • Coachning
  • Samtalsstöd, MI
  • Strukturstöd
  • Pedagogiskt stöd.
  • Stöttning av praktiska behov som främjar skolarbetet och närvaro: Hembesök vid behov, väckning av elever, påminnelser osv.
  • Besök hos elever ute på praktik.
  • Besök med elever på potentiella praktikplatser.
  • Besök med IM-elever på olika nationella program.
  • Coachen arbetade också med med att informera elever om viktiga samhällsfunktioner och strukturer. Därtill kan information om konsekvenserna av att inte fullfölja gymnasieskolan ges i en större utsträckning i dagsläget än tidigare. Detta utifrån perspektivet att eleverna har rätt till att kunna fatta ett beslut som är grundat på information och inte känslor.
Resultat

I och med införandet av den nya funktionen, elevcoachen och utvecklingen av det förebyggande arbete på skolan, fångas nu fler unga upp som tidigare riskerat att lämna skolan utan fullföljda gymnasiestudier. Det har skett en tydlig utveckling i arbetssätten, rutinerna och metoderna kring unga som är i behov av stöd som sträcker sig utanför det akademiska arbetet exempelvis motivationshöjande insatser av olika slag.

Resultaten omfattar sammanfattningsvis följande områden:

  • Utökade kunskaper om stödbehov bland elever som riskerar att avbryta sina studier genom kartläggningar och uppföljningar.
  • Utökade kunskaper om vikten av bemötande och förhållningssätt.
  • Förstärkta identifieringsprocesser av elever i behov av stöd.
  • Förstärkta rutiner och arbetssätt kring elever i behov av stöd.
  • Förbättrade förutsättningar för unga att fullfölja sina studier genom en utökad repertoar av stödinsatser och kvalitet i insatser.
  • Utveckling av samverkansprocesser kring elever i behov av stöd inom skolans organisation sam med aktörer utanför skolan.

Sammanlagt hade 41 ungdomar erhållit insatser av coachen vid tiden då materialet som ligger till grund för den här rapporten samlades in. Ungdomarna har fått olika former av stöd utifrån deras individuella behov. De elever som coachen stöttat har deltagit i olika former av aktiviteter och erhållit många olika typer av stöd, exempelvis samtalsstöd, coachning, strukturstöd, studiebesök och andra motivationshöjande aktiviteter.

Under läsåret HT 2012-VT 2013 träffade coachen 11 ungdomar från IM-programmen kontinuerligt, varav 10 uppnådde klart förbättrade resultat i form av ökad närvaro och ökad måluppfyllelse. I ett fall skedde ingen förbättring gällande närvaro eller måluppfyllelse men eleven stannade kvar för att fullfölja sitt program. Under HT 2013, vid tillträdet av den nya elevcoachen, riktades arbetet mer tydligt mot alla elever i skolan. Den nya coachen gjorde en stor ansats att informera all personal och elever på skolan om sitt arbete och besökte då alla klasser inom de olika programmen. Efter det steg antalet elever aktiva i insatser från 15 i december 2013 till 26 i februari 2014.

Arbetet har uppfattats som värdefullt av såväl elever som ledning och personal som samarbetat med coachen på olika sätt. De som intervjuats är överens om att coachen fyller en funktion som lärare och annan skolpersonal praktiskt har svårt att organisera och hinna med och som skiljer sig tydligt från såväl pedagogernas huvuduppdrag som andra personalgruppers funktioner. Elevernas möjligheter att lyckas med sina studier ökade i och med att coachen rent praktiskt tillförde ett utökat individualiserat stöd, men framförallt har coachen med sin kompetens beskrivits tillföra ett stöd som sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd och genom ett helhetsgrepp kring individens livssituation förbättrar elevernas förutsättningar att fullfölja sina studier.

Framgångsfaktorer

Efter en närmare analys framstår ett antal återkommande dimensioner i coachens arbete som särskilt betydelsefulla för att stötta elever att fullfölja sina studier eller hitta sin väg till meningsfull sysselsättning. Det handlar dels om coachens arbetssätt och metoder, position/identitet, kompetens, förhållningssätt och bemötande samt breda uppdrag som utgår från ett helhetsperspektiv kring ungas behov, men även om Hjalmar Strömerskolan, kontexten för coachens arbete och det pedagogiska ledarskapet. De återkommande framgångsfaktorerna som framkommit kring projektet berör coachens funktion, kompetens, förhållningssätt, metoder och aktiviteter, samverkan inom och utanför skolan samt övergripande rutiner och strukturer. De involverar på så sätt såväl organisatoriska förutsättningar som arbetssätt och kan organiseras utifrån följande områden:

  • Förankring inom hela organisationen, tydligt ledarskap – alltifrån tydliga mål i det systematiska kvalitetsarbetet kring uppföljning av avbrott, förändrade administrativa rutiner, intensiv uppföljning och utveckling av insatser för att stötta elevers olika behov.
  • Betoning på relationellt arbete - bemötande och förhållningssätt – bygga förtroendefulla relationer till elever och skapa inkluderande klimat.
  • Holistiskt perspektiv i utformningen av insatser – elevens livssituation och välbefinnande.
  • Formell kompetens hos coachen såväl som informell i form av egenskaper och engagemang.
  • Coachens neutrala position i relation till organisationen och andra funktioner där – uppdraget är elevens välbefinnande.
  • Flexibilitet i mötet med individen och i inom organisationen – hitta individuella lösningar inom skolan.
  • Samverkan mellan personal inom skolan samt med externa aktörer.
  • Förstärkning av en sammanhållen process kring eleverna och deras helhetsutveckling – tät uppföljning och koll på elevernas progression på alla områden.

Section Titles

Syfte och målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer