Du är här

Första rummet - motivationshöjande verksamhet

Plug In Skellefteå – Första Rummet representerar exempel i region Västerbotten när det gäller utveckling av det förebyggande arbetet för unga som riskerar att göra avbrott, men omfattar även unga som är på väg tillbaka till studier och sysselsättning och har befunnit sig utanför skolstrukturen. Verksamheten består av två inriktningar: Första Rummet Individ och Första Rummet Grupp.

Sections

Syfte

Syftet med projektet var att utveckla motivationsstärkande metoder för att stötta elever med hög frånvaro och psykosocial ohälsa att fullfölja sin utbildning. Verksamheten syftade till att skapa en plattform för unga i övergången till gymnasiet, förbättra elevernas förutsättningar att ingå i sitt program i så hög utsträckning som möjligt eller att komma in i en åtgärd där gymnasiala kurser ingår, antingen via sitt program eller annan projektverksamhet.


Den individuellt riktade insatsen bestod av individuella arbetspass och ägde rum i den lokala gymnasieskolan. De utfördes av en pedagog som bland annat har en magisterutbildning i bildterapi och särskild kompetens inom mental träning. Gruppinsatserna bedrevs i kommunens lokaler i Ungdomens hus och utfördes av en grupp som bestod av samma pedagog som var ansvarig för de individuella insatserna samt en fritidsledare från kommunen och en pedagog med samhällskunskapsinriktning från organisationen Urkraft, som arbetar med studiestöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och delvis samma målgrupp. Urkraft har funnits i kommunen en längre tid och erbjuder främst pedagogiskt stöd i egna lokaler. De ungdomar som deltog i Första Rummet Grupp kunde därför också samtidigt erhålla pedagogisk stöd genom Urkraft och arbeta med samma pedagoger i olika kontext.

Målgrupp

Projektets målgrupp var elever som var inskrivna i gymnasieskolan men som riskerade att inte kunna fullfölja gymnasiestudierna på grund av hög frånvaro och/eller psykisk ohälsa.
 Första rummet var en åtgärd inom elevens åtgärdsprogram. De flesta av deltagarna var inskrivna på introduktionsprogrammet och hade individuella studieplaner där Första rummet fanns med som en del av studieplanen.

För eleverna som ingick i gruppinriktningen (Första rummet grupp) började insatserna i samband med överlämningsprocessen från grundskolan. Då gjordes en första bedömning av elevernas situation och behov och om olika självstärkande och motivationshöjande aktiviteter var lämpliga. Ett par veckor efter terminsstart, när personal och elever etablerat en relation och man gjort ytterligare kartläggning, fastställdes den individuella studieplanen (IUP) där Första Rummet kunde ingå i gruppform eller som individuell insats. Verksamheten bedömdes lämplig för elever som var i behov av självstärkande och motivationshöjande aktiviteter som förberedelse för att kunna ta nästa steg till praktik eller olika kurser.

Den individuella delen var riktad till alla elever på skolan, även elever som var högpresterande men med psykisk ohälsa. Det kunde handla om elever som upplevde höga prestationskrav och stress vilket påverkat deras livssituation negativt, och elever som under perioder behövt en annan typ av stöd än det skolan vanligtvis erbjuder, exempelvis extra vuxenstöd i sin vardag.

De flesta av eleverna i verksamheten hade upplevt många misslyckanden under sin tidigare skolgång och haft många negativa erfarenheter av skola och skolarbete. Nästan alla hade diagnosticerats med olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och var i olika utsträckning i behov av särskilt stöd. Även svåra upplevelser i form av mobbing och socialt utanförskap var vanligt. Många av eleverna som deltog i gruppverksamheten hade inte varit i skolan under perioder före inskrivningen i projektet.

Arbetssätt

Den individuella delen av verksamheten bestod av enskilda arbetspass med mental träning i kombination med bildarbete utifrån elevernas behov och önskemål. Metoden har sin grund i kognitiv beteendeterapi (KBT) och syftar till att stärka elevens egna resurser. Under arbetspassen arbetade pedagogen utifrån en tydlig struktur som fokuserades kring muskulär och mental avslappning, självbild och målbilder. Det centrala i metoden var hitta vad som fungerar och får eleven att må bra, för att sedan kunna identifiera målbilder med hälsa, studier/arbete och relationer.  

Eleverna arbetade med ett antal större teman som behandlade livssituationen i stort. De omfattade:

  • Hälsa
  • Studier/arbete
  • Relationer

 

Första rummets gruppverksamhet bestod av två halvdagar i veckan. Verksamheten utgjordes av en plattform som förenade såväl pedagogiskt som psykosocialt stöd genom mental träning, social färdighetsträning och lärande genom olika aktiviteter. I verksamheten skapades möjligheter för elever att utveckla ett större välbefinnande fysiskt och psykiskt, stärka sin självbild och börja formulera målbilder, men även att bygga upp kritiska färdigheter som att exempelvis kunna delta i gruppsammanhang, kommunicera och samarbeta samt utforska intresseområden och förmågor i alternativa kontext.

Pedagogerna i gruppen arbetade medvetet med att skapa förtroendefulla relationer som skulle möjliggöra en öppen kommunikation mellan de vuxna och ungdomarna för att bättre kunna förstå orsakerna till tidigare skolmisslyckanden, och vilka stödbehov som finns. En positiv och trygg relation sågs som avgörande för att eleverna skulle komma till verksamheten. Även den sociala tillhörigheten i gruppen var central eftersom många av deltagarna inte deltagit i gruppsammanhang under perioder och därför behövde träna på att interagera med andra som förberedelse för att efterhand kunna vara i sina klasser mer. Personalen fokuserade därför mycket av sitt arbete på att skapa gemenskap, tillhörighet och trivsel genom olika typer av aktiviteter och aktivt motverka mobbing och kränkningar.

Även om arbetsformer och arbetssätt anpassades utifrån elevernas individuella förutsättningar och intressen fanns det ramar och en grundstruktur att förhålla sig till. Dagen började exempelvis alltid på samma sätt och hade återkommande moment för att träna olika färdigheter. Strukturen var som följande:

  • Pedagogisk frukost när alla deltagare hälsades välkomna.
  • En samlingsrunda där deltagarna fick berätta om hur de mådde, hur helgen hade varit och exempelvis vad de hade gjort. Man kunde även diskutera olika saker som hänt i närsamhället eller världen.
  • Aktiviteter – utifrån tidigare planering och utifrån gemensam planering med ungdomarna.

Aktiviteterna omfattade bland annat:

  • Studiebesök och andra former av samhällsorientering.
  • Föreläsningar av personer från olika delar av samhälle.t
  • Konstutställning - större projekt.
  • Teaterbesök
  • Temaarbete kring tex. hälsa, relationer, framtid.
  • Diskussioner
  • Skapande verksamhet (bildarbete m.m.)
  • Fritidsaktiviteter såsom spel, lekar, bakning, film osv.

Vissa elever deltog bara i gruppverksamheten medan andra endast i den individuella. Några deltog i båda. Övrig tid följde eleverna undervisningen på skolan för att bli behöriga i sina respektive ämnen. För den individuella delen av verksamheten skedde inskrivningen löpande under skolåret.

Resultat

Målet med verksamheten var att skapa bättre förutsättningar för individer med psykosocial problematik att fullfölja en utbildning genom olika former av stödinsatser. Till viss del kunde man redan efter ett år skönja att insatserna hade haft en effekt.

 

Rutiner, metoder och samverkan

Projektet har resulterat i en tydlig förstärkning av det förebyggande arbetet på olika sätt. Arbetet har genererat nya rutiner, förändrade arbetssätt samt nya metoder för att möta fler och mer varierade behov hos elever som har en psykosocial problematik. Första rummets verksamhet utgör dels en förberedande plattform för de elever som misslyckats i grundskolan och behöver intensiva motivationshöjande insatser för att kunna ingå fullt ut i introduktionsprogrammets ordinarie verksamhet. Verksamheten tillför även ett riktat stöd särskilt utformat för att stötta individer med psykosocial problematik. Resultaten omfattade sammanfattningsvis följande delar:

  • Förstärkta rutiner för att fånga upp elever med psykosocial problematik och i behov av motivationshöjande insatser.
  • Förbättrade möjligheter för unga med psykosocial problematik att fullfölja sina studier genom utveckling av metoder, repertoar och kvalitet i stödinsatser.
  • Utveckling av samverkansprocesser kring elever i behov av stöd.

 

Resultat på individnivå

Från projektstart i april 2013 och fram till oktober 2014, hade 52 elever tagit del av insatserna i Första Rummet. 30 av dem hade deltagit i den individuella delen med mental träning och bildarbete, 29 hade deltagit i gruppinsatsen och 7 stycken i båda delarna av verksamheten. Av de 52 elever som erhållit insatser var de allra flesta fortfarande inskrivna i skolan. Ungefär hälften av eleverna hade klarat sin behörighet för ett nationellt program och påbörjat ett sådant. Andelen elever i Första rummet som gjort en övergång till nationellt program låg i nivå med siffrorna för övriga elevgrupper på IM-programmen, vilket är ett mycket positivt resultat med hänsyn till gruppens särskilt utmanande förutsättningar. 4 elever var fortfarande kvar på introduktionsprogrammet och i verksamheten efter ett år.

Insatserna i Första rummet har mottagits positivt av eleverna som deltagit och de rapporterar positiva förändringar på olika områden. Effekterna som eleverna rapporterat har följts upp regelbundet inom projektet och sammanfattats på följande sätt av den lokala projektledaren:

  • Mer utvilad.
  • Piggare
  • Mer energi.
  • Hälsosammare livsstil.
  • Mindre oro
  • Lugnare
  • Mer stabil
  • Starkare
  • Säkrare
  • Gladare
  • Tror att jag har samma värde som andra.
  • Vet att jag kan göra det jag vill.
  • Vågar mer.
  • Starkare självbild, självkänsla och självförtroende.
  • Självskadebeteenden av olika karaktär har minskat eller upphört.
  • Mer social.
  • Trygagre
  • Kan sätta gränser.
  • Mer mod.
  • Medvetna livsval.
  • Större livslust.
  • Klarar av skolan.
  • Lyckas bättre med skollivet i sin helhet.
  • Bättre rustad inför framtiden.
Framgångsfaktorer

Ett antal återkommande dimensioner i Första rummets verksamhet beskrevs av de som deltog i projektet som särskilt betydelsefulla i arbetet med att stötta eleverna att fullfölja sina studier och/eller komma i meningsfull sysselsättning. Det handlade om personalens kompetens, bemötande, metoder, position/identitet, förhållningssätt samt breda uppdrag som utgår från ett helhetsperspektiv kring ungas behov. Även flexibilitet och tydlig fokus på uppföljning och återkoppling. Dimensionerna är till stora delar gemensamma för båda delarna (individuell och grupp). Även om det praktiska arbetet, rollerna och funktionerna av naturliga skäl skiljer sig åt, liksom kontexten där det utförs. En sammanfattning av faktorerna:

  • Fokus på det relationella arbetet och positivt bemötande.
  • Ett salutogent, coachande, lösningsfokuserat och resultatorienterat förhållningssätt.
  • Personalens kompetens inom pedagogik, det sociala området, mental träning, erfarenheter av att arbeta med unga med olika förutsättningar, social kompetens, samt engagemang och intresse för unga i komplexa situationer.
  • Ett multikompetent team som kompletterar varandras kunskapsområden, förmågor och egenskaper.
  • Personalens neutrala position i relation till skolorganisationen.
  • Ett holistiskt fokus i utformningen av insatser som innefattar individens välbefinnande och hela livssituation.
  • Ett tydligt fokus på en Känsla av Sammanhang (KASAM).
  • Flexibilitet i utformningen av insatser, tid och kontext – alternativa miljöer för lärande och utforskande av förmågor.
  • Kontinuitet i relationer och insatser.
  • Kontinuerlig och tydlig uppföljning och återkoppling av elevers utveckling, med en helhetsfokus – synliggöra alla framsteg.

Samverkan med personal inom skolan, föräldrar såväl som med aktörer utanför skolan.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer