Du är här

Intensivkurser inom det kommunala informationsansvaret (KIA)

Plug In Krokom representerar exempel i region Jämtland på utveckling av det kommunala informationsansvaret (KIA) kring unga som gjort studieavbrott. Intensivkurser om 10 veckor utformades och kontinuerlig studiecoachning erbjöds för de deltagare som återgått till studier. Arbetet utfördes av en projektledare och coach, anställd inom Arbetsmarknadsenheten (AME) samt två studie-och yrkesvägledare.

Sections

Syfte

Projektet var förlagt på det kommunala Lärcentrumet och syftade till att fånga upp unga som avbrutit sina gymnasiestudier och inte var i sysselsättning och genom olika typer av insatser stötta dem tillbaka till studier, praktik, arbete eller andra arbetsmarknadsåtgärder. 

Projektledaren hade tidigare via sin position inom AME, hanterat uppföljningen av ungas sysselsättning inom det kommunala informationsansvaret (KIA). Före Plug In-projektet fanns dock inga resurser inom KIA för att göra aktiva insatser för de ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier och som saknade förutsättningar för att på egen hand åter närma sig studier, praktik, arbete eller annan sysselsättning. Sedan projektstart under hösten 2012 arbetade projektledaren tillsammans med kollegor med att utveckla aktiva insatser i form av en 10 veckors förberedande orienteringskurs för unga som var i behov av motivationshöjande insatser och stöd av olika slag. Detta för att ta vidare steg i sin utveckling och undvika passivisering. Projektet omfattade kartläggning, utveckling av arbetssätt och aktiviteter samt insatser för att stärka samverkansstrukturerna kring de unga i kommunen för att förbättra deras förutsättningar att kunna fullfölja studier eller komma i arbete.

Målgrupp

Målgruppen för projektet var ungdomar som inte fullföljt sina gymnasiestudier och som var aktuella inom det kommunala informationsansvaret (KIA), vilket inkluderade både unga som avbrutit sina studier och unga som lämnat gymnasieskolan med ett samlat betygsdokument. Verksamheten riktades också mot äldre sysslolösa ungdomar utan fullföljda gymnasiestudier men som inte var aktuella inom KIA. Den äldsta deltagaren i kursverksamheten var 29 år och den yngsta var 17 år. Medelåldern i de genomförda kurserna var 22-23 år, vilket betyder att merparten av deltagare inte skrevs in i kursen direkt efter ett avbrott från gymnasiet, utan hade haft perioder av sysslolöshet och tagit del av olika typer av insatser i kommunen innan de fick kontakt med Plug In-projektet. En del av ungdomarna fångades upp via KIA-registret, och andra refererades via AME eller socialtjänsten.

Arbetssätt

Orienteringskurserna omfattade 10 veckors studier på heltid. Under den första kursen under hösten 2012 hade deltagarna aktiviteter varje dag måndag till fredag, från morgon till eftermiddag, vilket under 2013 ändrades till ett mer komprimerat schema med aktiviteter 3 dagar i veckan och hemuppgifter under 2 dagar.

De gemensamma kursdagarna inleddes alltid med gemensam frukost innan de olika aktiviteterna tog vid. Veckoschemat varierade från vecka till vecka beroende på kursdeltagarnas önskemål och behov, men med vissa återkommande element. Personalen arbetade för att skapa en variation av mer praktiskt orienterade delar och teoretiska delar i form av föreläsningar och temaarbeten och sökte även anpassa och variera sina arbetssätt i undervisningssituationerna för att möta deltagares olika behov. Eftersom majoriteten av deltagarna rapporterade läs-och skrivsvårigheter valde personalgruppen medvetet att arbeta mycket med film och muntliga aktiviteter såsom diskussioner eller värderingsövningar.

Aktiviteterna var huvudsakligen riktade mot följande områden:

  • Hälsa och välbefinnande
  • Personlig utveckling
  • Studie och arbetslivsorientering
  • Vägledning
  • Samhällsorientering

Initialt riktades kurserna mot social färdighetsträning, att skapa en trygg social miljö och stärka deltagarnas hälsa och välbefinnande. Aktiviteterna inkluderade övningar för att deltagarna skulle lära känna varandra med sociala aktiviteter och samarbetsövningar och likabehandlingsarbete. Schemat innehöll även aktiviteter riktade mot fysisk hälsa, såsom kostföreläsningar, matlagning och friskvårdsaktiviteter i form av promenader, badminton, pingis och andra idrottsmoment.

Efterhand riktades aktiviteterna allt mer mot framtidsmål med studievägledning, studiebesök, samhällsorientering och information från olika företag. Det fanns en stark ambition att ge en så bred bild som möjligt av arbets- och näringslivet för att stötta de unga att utforska många olika yrkesvägar och studiealternativ.

Aktiviteterna har omfattat:

  • Likabehandlingsarbete
  • Friskvårdaktiviteter
  • Föreläsningar om aktuella teman (inbjudna gäster och personal)
  • Grupparbeten om aktuella teman
  • Filmarbete
  • Studiebesök
  • Studie-och yrkesvägledning (i grupp och individuellt)
  • Praktik
  • Studieteknik
  • Arbete med specialpedagog
  • Studiecoachning
Resultat

Projektet resulterade i en mängd förändringar i kommunens arbete med att fånga upp unga, samt stötta dem tillbaka till studier eller andra sysselsättningsalternativ. Arbetet resulterade även i kartläggningar utifrån vilka sedan verksamheten utformades och utvecklades, rutiner, förändrade arbetssätt och metoder för att möta fler och mer varierade behov hos unga inom KIA-verksamheten.

 

Nya rutiner, samverkansprocesser och arbetssätt

I och med utvecklingen av den aktiva uppföljningen fångades unga i kommunen som riskerade att passiviseras under längre perioder upp; unga som lämnat skolan utan fullföljda gymnasiestudier och som på egen hand inte förmådde ta sig vidare till studier eller arbete. Förutsättningarna för unga att ta ett steg närmare studier eller erhålla arbete förbättrades därmed. Projektet innebar även ett förstärkt stöd för de unga som återvänder till studier och är i behov av fortsatt vägledning, studiecoachning och motivationshöjande insatser för att klara övergången till studier.

Resultaten omfattar sammanfattningsvis följande delar:

  • Utökade kunskaper om stödbehov bland elever som gör studieavbrott.
  • Utökade och förbättrade rutiner och arbetssätt kring unga som avbrutit sina studier och ska återintroduceras till studier eller annan sysselsättning.
  • Förbättrade förutsättningar för unga att fullfölja sina studier genom ett utökat stöd i övergången från inaktivitet till studier, i form av studiecoachning.
  • Utveckling av samverkansprocesser kring unga som avbryter sina gymnasiestudier.

 

Individnivå

Orienteringskurserna har uppskattats av ungdomar såväl som personal inom olika förvaltningar som upplevt en brist på lämpliga aktiviteter för att stötta ungas personliga utveckling. Verksamheten genererade även positiva resultat för de som deltagit i form av återgång till studier eller närmande till arbetsmarknaden. Fram till mars 2014, då materialinsamlingen inför den här rapporten avslutades, hade 27 ungdomar kartlagts i orienteringskurserna. Av de 27 ungdomar (12 tjejer och 15 killar) som deltagit i orienteringskurserna under 2012 och 2013 har 12 stycken gått vidare till studier. Tre ungdomar har börjat studera på folkhögskola, fem stycken på Grundvux, och fyra har påbörjat gymnasiestudier via Vuxenutbildningen.

I anslutning till att orienteringskursen startades för andra gången genomfördes en hälsoundersökning där 10 deltagare uppskattade hur de uppfattade sin hälsa utifrån ett antal frågor. Frågorna inkluderade fysisk hälsa, psykisk hälsa, matvanor, sömn och personlig utveckling. Kartläggningen genomfördes vid kursstart samt efter att kursen avslutats. Alla deltagarna rapporterade en tydlig positiv förändring inom alla de fem områden som berördes efter att de genomfört kursen, med störst förbättring på området den personliga utvecklingen. Deltagare beskrev att de under kursens gång hade stärkt sitt självförtroende och självkänsla, och upplevde att de förbättrat sina förutsättningar för att komma vidare till studier eller arbete.

Framgångsfaktorer

De återkommande framgångsfaktorerna som framkommit under intervjuer med personal och ungdomar i projektet, samt genom annan dokumentation, berör personalens kompetens, funktion, förhållningssätt, metoder och aktiviteter, kursernas format och intensitet, samt samverkan och involverar på så sätt organisatoriska förutsättningar såväl som arbetssätt. De viktigaste faktorerna kan beskrivas utifrån följande centrala teman:

  • Betoning på relationellt arbete – positivt bemötande och salutogent och coachande förhållningssätt.
  • Personalens formella kompetens, erfarenheter, egenskaper och förhållningssätt.
  • Ett holistiskt perspektiv i utformningen av insatser med fokus på individens välbefinnande och personliga utveckling såväl som nyckelkompetenser, kunskaper och förmågor relaterade till framtida studier/arbete/praktik.
  • Tydliga, anpassade och uppnåbara mål för att alla deltagare ska kunna lyckas.
  • Flexibilitet och delaktighet i mötet med individen och i organisationen.
  • Intensitet och längd i kurser.
  • Frivillighet och delaktighet.
  • Samverkan med viktiga aktörer i utformning av insatser.
  • Kontinuerlig uppföljning via studiecoachning, återkoppling och kontakt.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer