Du är här

Möjligheten – utveckling av motivationshöjande verksamhet och KIA

Plug In Alingsås representerar exempel i Göteborgsregionen på dels utveckling av arbete med ungdomar som avbrutit sina studier, dels en utveckling av det kommunala informationsansvaret (KIA). Möjligheten var ett samverkansprojekt med representanter från Utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen.

Sections

Syfte

Projektet bestod av en utveckling av det kommunala informationsansvaret (KIA) i en verksamhet förlagd i anslutning till den kommunala gymnasieskolan i kommunen. Verksamheten bestod av en plattform för att fånga upp de unga i kommunen som avbrutit sina gymnasiestudier och genom olika typer av insatser stötta dem tillbaka till studier eller annan sysselsättning. Verksamheten kom även gradvis att omfatta ett förebyggande arbete med elever i gymnasieskolan som riskerade att avbryta sina studier.

Syftet med projektet var att skapa en sammanhållen process, ”en kommunal soffa”, för ungdomar som riskerar utanförskap, genom att ta ett helhetsgrepp kring samordning av kartläggning, kontakter, utformning av insatser och kontinuerlig uppföljning. Möjligheten syftade till att skapa ett forum för ungdomarna, där det fanns en bred kompetens samlad under ett tak för att minska risken för att någon individ skulle "hamna mellan stolarna."

Projektet bestod av metodutveckling inom tre dimensioner: Utveckling av kommunal samverkan kring unga som saknar sysselsättning, utveckling av insatser inom det kommunala informationsansvaret, och utveckling av förebyggande insatser för unga som riskerat att avbryta sina studier.

Målgrupp

Målgruppen var unga mellan 16 och 24 år som inte fullföljt sina gymnasiestudier och inte befann sig inom några åtgärder/aktiviteter inom ordinarie förvaltning/organisation samt unga inom gymnasieskolan som riskerade att inte fullfölja sina studier på grund av frånvaro, låga resultat eller andra svårigheter för att klara skolarbetet. I det förebyggande arbetet med gymnasieelever samverkade Möjligheten med en nystartad stödstruktur för elever med neuropsykiatriska diagnoser på skolan.

Sedan projektet startade under hösten 2012 fram till vårterminen 2014 hade 114 unga deltagit i olika insatser. De flesta unga som tagit del av verksamhetens insatser hade olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska diagnoser, autismspektrum, läs-och skrivsvårigheter och inlärningssvårigheter. Många hade behov av tydliga anpassningar i studiesituationer och mer alternativa lärande former. En del hade varit hemma under en längre period utan kontakt med skola eller andra delar av samhället.

Metoder och arbetssätt

Möjligheten utgjorde en plattform som förenade såväl pedagogiskt som psykosocialt stöd. Detta genom social färdighetsträning och lärande genom olika aktiviteter. Personalens filosofi var att möta den unge där den är och ta ett helhetsperspektiv kring den unges situation. Det kunde handla om att stötta den unge till ett större välbefinnande fysiskt och psykiskt, stärka självbilden och börja formulera målbilder, men även att bygga upp kritiska färdigheter som att exempelvis kunna delta i gruppsammanhang, kommunicera och samarbeta samt utforska intresseområden och förmågor i en alternativ kontext. Många av deltagarna behövde stöd i att bibehålla en positiv dygnsrytm och motiveras för en aktiv vardag i någon form.

Insatserna utfördes till huvuddelen av en grupp med tre heltidsanställda, varav en projektledare samt två ungdomskoordinatorer. Personalgruppen samverkade i ett multikompetent team som omfattade personal från den kommunala gymnasieskolan i form av kurator, studie-och yrkesvägledare, specialpedagog och programansvarig från introduktionsprogrammet, ungdomsförmedlare från Arbetsförmedlingen, en flyktingpedagog, en fältsekreterare samt en ungdomskonsulent/praktiksamordnare.

Personalgruppen arbetade mycket medvetet med att skapa förtroendefulla relationer som möjliggör för en öppen kommunikation mellan de vuxna och ungdomarna för att personalen skulle förstå vad som fungerade för den unge och vilka stödbehov som fanns. En positiv och trygg relation beskrevs som avgörande för att de unga skulle komma till verksamheten och det relationella arbetet utgjorde en central roll. Även arbetet med den sociala tillhörigheten i gruppen fick stort utrymme, eftersom många av deltagarna inte deltagit i gruppsammanhang under perioder och behövde träna på att interagera med andra som förberedelse för att efterhand kunna återgå till studier, gå till praktik eller arbete. Personalen fokuserade därför mycket av sitt arbete på att skapa gemenskap, tillhörighet och trivsel genom olika typer av aktiviteter.

Aktiviteter, arbetsformer och arbetssätt anpassades utifrån elevernas individuella förutsättningar och intressen inom ramen och grundstrukturen för verksamheten och personalgruppen utformade individuella handlingsplaner för alla ungdomarna. Aktiviteter av olika slag skedde 4 dagar i veckan enligt följande struktur:

  • Måndag - Fokus på arbetslivet på förmiddagen. På eftermiddagen var ett lugnt studierum öppet för de unga som fortfarande var inskrivna i skolan.
  • Onsdagar - Friskvård
  • Torsdag - Enskilda möten där kontaktpersonen arbetade med ungdomarnas individuella utvecklingsplaner och följde upp progressionen. På eftermiddagen var studierummet öppet för de unga som var inskriva i skolan.
  • Fredag - Inspirationsdag med studiebesök eller föreläsningar. På eftermiddagen var studierummet öppet för de unga som var inskrivna i skolan.

Dagen började gemensamt med en pedagogisk frukost då alla deltagare hälsades välkomna. Därefter vidtog de olika aktiviteterna.

Täta, kontinuerliga uppföljningar med ungdomarna genomfördes med utgångspunkt i de kartläggningar och målbilder som utformats och de unga hade stor möjlighet att själva påverka utformandet av innehållet på Plug In Möjligheten.

Resultat

Syftet med projektet var att utveckla de existerande kommunala insatserna kring målgruppen och handlingsplanen kring ungdomar som inte var i sysselsättning och inte fullföljt sina gymnasiestudier. Arbetet omfattade metoder för att fånga upp unga och stötta dem tillbaka till studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning och därigenom minska utanförskapet för ungdomar i kommunen. Verksamheten syftade även till att bidra till det förebyggande arbetet och motverka studieavbrott bland elever i gymnasieskolan. Under våren 2014 kunde man skönja att arbetet genererat resultat i form av förstärkt samverkan, nya rutiner och arbetssätt och en positiv utveckling bland de individer som deltagit i insatserna.

 

Rutiner, metoder och samverkan

Sedan projektstart under hösten 2012 fram till vårterminen 2014 arbetade projektledaren tillsammans med kollegorna på Möjligheten med att kartlägga och skapa rutiner för kontakt och uppföljning av unga som inte fullföljt sina gymnasiestudier. Likaså utvecklades aktiviteter för unga som var i behov av motivationshöjande insatser och stöd av olika slag för att närma sig studier eller arbete. Resultaten omfattar sammanfattningsvis följande delar:

  • Förstärkta rutiner för att fånga upp unga i kommunen som inte fullföljt sina gymnasiestudier och inte befinner sig i sysselsättning.
  • Förbättrade möjligheter för unga som avbrutit sina gymnasiestudier att närma sig studier, arbete eller annan sysselsättning genom utveckling av metoder, och repertoar av stödinsatser.
  • Utveckling av samverkansprocesser kring unga i kommunen i behov av stöd för att närma sig studier, arbete, eller annan sysselsättning.
  • Förbättrade möjligheter för unga i behov av stöd att fullfölja sina studier genom utveckling av metoder, och repertoar av stödinsatser.

 

Resultat på individnivå

Arbetet i verksamheten rapporteras ha gett ett mycket positivt gensvar hos ungdomar utanför skolstrukturerna såväl som hos elever i gymnasieskolan. De unga som kommit i kontakt med Möjligheten beskriver att insatserna i verksamheten varit ett viktigt stöd i deras progression på olika sätt.

Arbetet har även uppfattats som värdefullt av personal, ledningen på skolan och de olika aktörer som varit involverade i verksamheten på olika sätt. De som intervjuats är överens om att verksamheten fyller en viktig förebyggande funktion för gymnasieelever som lärare och annan skolpersonal rent praktiskt har svårt att organisera och hinna med, men som även skiljer sig tydligt från pedagogernas huvuduppdrag och andra personalgruppers funktioner. Insatserna beskrivs som ett viktigt komplement till övrigt stöd i skolan genom att använda fler metoder och arbetssätt, öppna fler arenor för möten med eleverna och bidra med fler perspektiv på ungdomarna och deras behov.

Sedan projektstart under höstterminen 2012 fram till vårterminen 2014 hade 114 ungdomar varit inskrivna i verksamheten och tagit del av insatserna och aktiviteterna i olika grad. Av de 114 unga gick 45 % vidare till, eller stannade kvar i studier eller arbete. Utöver detta fullföljde ytterligare 44 % av de unga projektet med andra positiva avslut (exempelvis praktik).

Framgångsfaktorer

De återkommande framgångsfaktorerna som framkommit under intervjuer med personal och ungdomar i projektet, samt i annan dokumentation, berör personalens kompetens, funktion, förhållningssätt, metoder, aktiviteter och samverkan och involverar på så sätt såväl organisatoriska förutsättningar som arbetssätt. De viktigaste faktorerna kan beskrivas utifrån följande centrala teman:

  • Ett holistiskt, individcentrerat perspektiv i utformningen av insatser som utgår från individens livssituation och välbefinnande.
  • Samverkan med viktiga aktörer i utformning av insatser genom det multikompetenta teamet.
  • Utformning av en sammanhållen process kring de unga, med samordning och samarbete kring olika insatser.
  • Betoning på relationellt arbete - bemötande och förhållningssätt.
  • Personalens kompetens, egenskaper och förhållningssätt.
  • Kontinuitet och omfattning i insatserna.
  • Kontinuerlig uppföljning, återkoppling och kontakt.
  • Flexibilitet i mötet med individen och i organisationen.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Metoder och arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer