Du är här

Plug In 2.0 Åre

På Mörsils skola i Åre kommun har personalen sedan hösten 2015, under ledning av Angelica Faktus, arbetat med att utveckla det förebyggande arbetet och stötta fler elever att klara sina studier. tydliga resultat syns redan ett år in i projektet, både i form av ökad behörighet till gymnasiets nationella program såväl som när det gäller elevernas inställning till skolan.

Sections

Fallstudie påbörjad

Under ett antal år har skolan med runt 300 högstadieelever brottats med att försöka förbättra elevernas resultat. VT 2015 saknade 21,5% av ca 65 elever i årskurs 9 behörighet till ett nationellt program i gymnasiet (enligt skolverkets uppgifter). På hösten 2015, i samband med att Plug In-projektet startade, hade rektor identifierat utvecklingsbehov på flera områden. Ca 40% av eleverna på högstadiet var då i riskzonen för att inte nå målen i sina ämnen, och i förlängningen inte nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Utvecklingsarbetet på skolan har handlat om att förändra arbetssätt och upplägget på undervisningen för att bättre möta olika elevers behov, samt förändra rutinerna för att snabba på processen med att fånga upp elever i behov av olika former av stöd. Dessutom anställdes en förstalärare med en coachande funktion på halvtid för att stötta både elever och utvecklingsarbetet i kollegiet. Förstaläraren arbetar både individuellt med coachande samtal såväl som med grupper på skolan, och samverkar med övriga pedagoger kring eleverna.

Rektor, Angelica Faktus uttryckte sina ambitioner på följande sätt: "Jag vill att alla elever ska lyckas med skolan här hos oss. Trygghet, delaktighet och tydlig återkoppling av resultat tror jag är framgångsfaktorer för att nå detta” 

Under hösten 2015 ändrade rektor tillsammans med elevhälsoteamet rutinerna för att anmäla oro och behov av stöd. Tidigare hade detta tagits upp på lärarlagsträffar, men från och med hösten började orosanmälan göras direkt till rektor via mail med en tydlig beskrivning av behoven för att möjliggöra en snabb insats. Elevhälsan började träffas en gång i veckan och satsade mycket energi på att hantera orosanmälningar så snabbt som möjligt utifrån prioritet. Ett utökat studiestöd organiserades, studiegården, under ledning av förstaläraren för att stötta elever utifrån ett holistiskt perspektiv. Stödet omfattar ämnesstöd, studieteknik, läxhjälp, strukturstöd, och undervisning såväl som olika typer av vuxenstöd.

 

Februari 2016

 

I februari 2016 började PlugInnovation, genom Anna Liljeström, att följa arbetet för att beskriva processen under projekttiden. Utvecklingsarbetet på skolan har handlat om att förändra arbetssätt och upplägget på undervisningen för att bättre möta elevers skilda behov, samt förbättra rutinerna för att snabba på processen med att fånga upp elever i behov av olika former av stöd. Man har även gjort organisatoriska förändringar och anställt en förstelärare med en coachande funktion på halvtid för att stötta både elever och utvecklingsarbetet i kollegiet.

I februari 2016, var skolan mitt inne i ett intensivt förändringsarbete. Samtidigt som elevhälsan och pedagogerna lade mycket energi på att påskynda arbetet med att fånga upp elever i behov av stöd, och utveckla sin undervisning tog skolan emot ett stort antal nyanlända elever (ett 80-tal) vilket krävde mycket resurser. Precis som i många andra kommuner innebar även lärarbristen en kontinuerlig utmaning. Rektorn upplevde att det var svårt att rekrytera behöriga lärare, och det hade skett en viss omsättning av personal på skolan. Det fanns dock tydliga tecken på att man var på rätt väg med hjälp av de genomdrivna förändringarna i organisationen och i arbetssätt. En snabb, intensifierad uppföljning av elevernas progression, mycket kollegial samverkan, och ett holistiskt inriktat stöd hade börjat generera ett förbättrat studieresultat.

Rektor beskrev många synliga positiva förändringar på olika områden inklusive elevernas motivation för skolarbetet: "Vi startade terminen med ett halvt klassrum och är nu uppe i 2-3 klassrum med elever som frivilligt varje onsdag eftermiddag tar ansvar för sin måluppfyllelse och som kommer och ber om hjälp. En lärare pratade med mig i veckan och sa att ”det är där lärandet sker, det är där jag vill vara”. Detta måste vi ta tillvara och reflektera kring hur det kommer sig att vi får denna effekt och på alla tänkbara vis se till att de nyckelfaktorer som skapar intresse och lust och driv att gå till studion också kan finnas i övriga lärmiljöer." (rektor)

Studiestödet hade tagit fart under senhösten 2015 och Studiegården var en välbesökt arena på onsdagarna. Det extra lärarledda stödet beskrevs ha betydelse för elevernas skolarbete och situation. Det gav möjlighet att ta igen delar av undervisningen som elever missat eller eventuella prov, och innebar ett mer systematiserat stöd med läxor eller att avsluta arbete som inte hunnits med under lektionstid. Forumet gav även förstaläraren ett schemalagt utrymme att hålla individuella, coachande samtal med elever och följa upp deras helhetssituation. Även pedagoger som inte var schemalagda att vara i Studiegården använde möjligheten att fånga upp elever för att ge extra stöd eller hinna stämma av saker. Dock beskrev specialläraren att ”frivilligheten” med Studiegården ibland kunde vara ett problem eftersom man inte alltid kunde övertyga alla elever i behov av extra stöd att komma dit.

Rektorn beskrev att de nya rutinerna kring orosanmälan och eventuella behov av stöd, och de veckovisa träffarna med elevhälsoteamet medfört att teamet alltid hade en uppdaterad bild av elevernas situation och progression. Insatser kunde påbörjas snabbare än tidigare och i kombination med möjligheten att använda Studiegården för att utföra olika stödinsatser, lyckades man oftare göra ”rätt insats i rätt tid” och förhindra att elever tappar i progression och motivation. 

Parallellt pågick mycket kollegialt lärande i både organiserad och mer spontan form. Pedagogerna arbetade tillsammans kring formativa arbetssätt, bedömning för lärande, och tydliga mål och kunskapskrav. Rektor, elevhälsoteamet, och förstaläraren beskrev att det utökade kunskapsutbytet gynnade elevernas lärande på många sätt. Dels hade pedagogerna fått hjälp att utveckla sin undervisning, men specialpedagogen menade att man även fått fler ”verktyg” att använda kring anpassningar utifrån olika behov. Dessutom upplevdes ett utökat samarbete ha bidraget till att skapa en ”go stämning” och produktivt arbetsklimat. En Förstelärare beskrev en del av förändringen på följande vis: 

"Vi har blivit mer flexibla när det gäller hur eleverna kan visa sina kunskaper – det har blivit mycket mer att man använder sig av muntliga uppgifter och man hittar andra sätt och så." (förstalärare, elevcoach)

 

Juni 2016

 

”Vi har jobbat ihop oss…det börjar bli en bra kultur här”…

Inför terminsslut VT 2016 beskrev ledning och elevhälsoteamet att det intensiva arbetet börjat ge allt fler positiva effekter i organisationen och för eleverna. Vid läsårets början hade det funnits en oro kring ett stort antal elever. Cirka 40% av högstadieeleverna såg vid terminsstart 2015 ut att vara i riskzon för att inte klara inte kursmålen i ett eller flera ämnen. I juni 2016 saknade endast 2 elever i årskurs 9 behörighet för att gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram.

Dessutom syntes en tydlig positiv utveckling i enkäter som utformats för att fånga elevernas upplevelse av sin skolsituation. Fler elever svarade att de upplevde att (1) de får den hjälp och det stöd de behöver, (2) att lärarna gör allt för att de ska nå målen, och (3) att de själva blivit bättre på att göra färdigt sitt arbete och olika uppgifter.

En speciallärare beskrev klimatet och situationen på skolan på följande vis: "Jag tycker det går bra, de är glada och positiva och våra arbetslag fungerar bra nu, och jag tror ungarna känner sig trygga…" (speciallärare)

 Elevhälsoteamet och rektor var alla överens om att det under året skett stora positiva förändringar i organisationen, även om rektor menade att utvecklingsarbetet mot de uppsatta målen bara börjat. Det utökade samarbetet mellan pedagogerna och kollegialt lärandet, både styrt och informellt beskrevs av elevhälsan och rektor ha många positiva bieffekter utöver elevernas måluppfyllelse. Elevhälsoteamet beskrev hur en positiv kultur förstärkts i kollegiet med kollegor som gärna ”tar stöd i varandra” och delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Rektor upplevde även ett ökande intresse bland personal att utforska nya strategier för att förändra sin undervisning utifrån elevernas behov. Det kunde handla om ”snabba, konkreta verktyg” för exempelvis bedömning såväl som nya språkutvecklande arbetssätt. En specialpedagog med lång erfarenhet inom kommunen, menade på samma linje, att hen upplevde att det skett ett tydligt skifte in lärarnas mottagande av nya elever i övergången från lägre stadier. Ett formativt förhållningssätt hade börjat växa fram vilket gynnade elevernas utveckling. Hen beskrev att : ”man möter eleverna där de är. Jag hör aldrig någon nu som är missnöjd med vad eleverna lärt sig på låg - eller mellanstadiet, det händer inte. Istället ser man vad de kan och börjar där, och det är ju så bra för eleverna så de inte behöver misslyckas…”

Rektor och elevhälsan menade att man påbörjat en tydlig förändringsprocess mot en alltmer inkluderande skola. Dock upplevde alla att anpassningarna behövde systematiseras ännu mer under nästa läsår. En av pedagogerna beskrev att hen som ett nästa steg skulle vilja se tydligt i alla klassrum att det görs anpassningar av olika slag utifrån elevernas begov. "man ska kunna se att det finns elever här i klassen som är i behov av särskilt stöd, t.ex. språkstörning, läs och skrivsvårigheter, att de har svenska som andra språk o.s.v.".

Ledningen hade också tagit beslutet att strukturera och schemalägga det anpassade studiestödet som erbjudits i studiegården som särskilda arbetspass med extra bemanning. Detta för att säkerställa ytterligare att alla elever i behov av stöd får det tillgodosett, och samtidigt försöka minimera risker med att elever upplever en exkludering.

Section Titles

Fallstudie påbörjad
Februari 2016
Juni 2016