Du är här

Slutrapport

Lokalt syfte, mål och målgrupp och hur dessa relaterar till övergripande nationellt syfte och mål i Plug in 2.0: 

I Tingsryd har projektet PLUG IN 2.0 bedrivits på Wasaskolan, en kommunal gymnasieskola med i startläget ca 310 elever. Wasaskolan är belägen i Tingsryds kommun, som är en landsbygdskommun. Eleverna på skolan kommer från hem där föräldrar har lägre utbildningsnivå är riket i övrigt. Kommunen och skolan har också tagit emot ett stort antal nyanlända elever de sista tre åren.
Projektet Plug In 2.0s övergripande målsättning är att höja kvaliteten inom gymnasieskolan så att fler unga erhåller en gymnasieexamen, för att i förlängningen fler unga individer i nästa steg ska ha bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Målgruppen för vår verkstad är nyanlända elever som studerar på nationella program, alltså elever i Målgrupp 3. Vi har identifierat stora behov i denna elevgrupp. Trots att man uppnått behörighet till nationella program, behöver dessa elever socialt, kulturellt och språkligt stöd för att klara sina gymnasiestudier. Detta får eleverna av den Språkcoach vi anställt i projektet.
Målet med arbetet har varit att minska elevavhoppen från de nationella programmen. Den stora målgruppen är nyanlända elever som studerar på nationella program. Vi ser i denna målgrupp elever med stora svårigheter att klara sina studier på nationella program, trots att de klarat grundskolans krav och formellt är behöriga att studera på nationella gymnasieprogram. Projektet har vilat på två ben, dels på organisationsnivå och dels på individnivå. På organisations-/pedagogisk nivå arbetar vi för att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt, dels inom gymnasieskolan samt med sprida arbetsmetoden till grundskolan. Inom verkstaden arbetar en av pedagogerna sedan höstterminen 2016 med att samordna nyanländas lärande i kommunen vilket förutom spridningen av språkutvecklande arbetssätt även innebär att samordna studiehandledning på modersmål samt modersmålsundervisning. På individnivå har vi anställt en språkcoach som arbetar med individinriktat stöd till nyanlända elever på nationella program och till elever inom Introduktionsprogrammet som inom läsåret bedöms vara behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Har syfte och mål och målgrupp förändrats under projekttiden? Varför, i så fall, och hur har ni resonerat kring detta?: 

Vid projektstarten var målgruppen begränsad till nyanlända elever på nationella program. Tidigt i projektet utökades målgruppen till att även innefatta en klass inom introduktionsprogrammet språkintroduktion. Detta för att vi ville förebygga de svårigheter som vi såg hos eleverna som kommit in på nationella program och ge dessa elever goda förutsättningar att bli behöriga för nationella program och för att senare ta en examen. Då vi i projektet arbetat för att implementera språkcoachens roll på skolan, var det viktigt att funktionen fanns tillgänglig även för dem som inom kort ska vidare till nationella program.

Redogör för hur ni både genom strategiskt arbete och konkreta aktiviteter arbetat för att öka tillgängligheten i er verksamhet: 

Vår verkstad har haft nyanlända som målgrupp och språkcoachens stöd har varit en resurs för dessa, men den språkinriktade undervisningen gynnar även elever med svenska som modersmål. Det stöd som våra deltagare får i projektet är det samma för pojkar och flickor. Vi har dock sett att det tog längre tid in i projektet innan flickorna sökte stöd hos språkcoachen. Stödet var tillgängligt för alla men det var pojkarna som var mer aktiva i början. Vi ser ett liknande mönster på vår språkintroduktion där pojkarna utgör majoriteten och är också mer initiativtagande i klassrummet. Flickorna behöver lite mer tid på sig för att ta för sig av den extra resursen, då har det varit viktigt att vi gett dem tid och uppmuntrat dem. Hösten 2016 fick språkcoachen en ny placering i skolans lokaler som har varit gynnsam då tillgängligheten ökat ytterligare.
De funktionsnedsättningar som finns inom vår målgrupp har varit läs- och skrivsvårigheter och detta gäller enbart ett fåtal. Läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas av pedagogerna som gör anpassningar i undervisningen. Även här har språkcoachen funnit som en extra resurs i klassrummet och vd provtillfällen, då eleverna med särskilda behov kan få delta vid ett separat provtillfälle.
Den språkinriktade undervisningen som arbetsmetod har spridits mellan lärarna på skolan och mot grundskolans pedagoger. Detta för att ge en god undervisning åt eleverna för att de på längre sikt ska klara av kunskapskraven och genomgå gymnasiet med goda resultat.

Beskriv hur det intersektionella perspektivet bidragit till verksamhetens arbetssätt och metoder? : 

Wasaskolan är en förhållandevis liten skola vilket ger den enskilde individen fler möjligheter att bli sedd. Deltagarna i projektet har liksom de andra eleverna på skolan en nära relation till pedagoger och annan personal på skolan som kan ge stöd och uppmuntran. Med individen i fokus ser man efter individens förutsättningar vilket gynnar eleven i ett intersektionellt perspektiv.
Under projektets gång har det blivit tydligare att våra nyanlända elever har ett större behov av socialt stöd. Till skillnad för andra elever där skolan är en mötesplats och till för studier blir skolan för nyanlända även den främsta kopplingen till samhället. I skolan får de ett dagligt vuxenstöd och kunskaper om det svenska och det lokala samhället som elever med svenska som modersmål tar för givet. Projektet har uppmärksammat behovet av extra vuxna bland skolans personal som inte bara finns där för undervisningen utan även personal som kan hjälpa till med mycket annat för att få vardagen och livet att fungera, och de kan då därmed klara sina studier bättra.

Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? : 

Att mäta resultat i förhållande till studieavbrott har varit svårt i denna målgrupp. Målgruppen som varit nyanlända har varit väldigt rörligt och flera av våra projektdeltagare har flyttat med familjen eller flyttats från kommunen och då har vi fått ett ofrivilligt studieavbrott som ej gått att förebygga. Det går inte heller att urskilja något mönster vad gäller närvaron. Däremot har vi sett antal timmar som eleverna har fått har ökat. Personal och projektdeltagare har uttryckt de goda effekterna av språkcoachens funktion sen den infördes på skolan. Eleverna uppskattar det extra stödet i form av tid och svenskstöd som språkcoachen har bidragit med och personal har också uppskattat denna resurs. Denna viktiga funktion vill vi bevara på skolan och det fortsatta arbetet kommer främst att handla om att implementera språkcoachens roll.

Hur många deltagare har ni haft i projektet (SCB-rapporterade)?: 

Totalt sett har 92 elever varit inskrivna i projektet, ett antal som är betydligt större än de 44 deltagare som var den tilltänkta målgruppen vid start. Elever har tillkommit då de börjat på skolan, och flera har även lämnat från projektet innan projektets slut då de blivit behöriga och sökt till andra gymnasieskolor än Wasaskolan. Vid projektets avslut var det 62 deltagare i projektet, 19 flickor och 43 pojkar.

Hur många deltagartimmar har rapporterats till SCB? Fördelning mellan killar och tjejer?: 

5091 timmar har rapporterats till SCB, av dem är ungefär en tredjedel (1366) rapporterade på flickorna. Fördelningen är då lika mellan antalet flickor och pojkar och hur många timmar som lagts på respektive.

Reflektion till fördelning mellan könen, både när det gäller antal deltagare och antal deltagartimmar?: 

Att vi haft en större andel pojkar än flickor under hela projektet var väntat då majoriteten i målgruppen har samma fördelning och kommunen har flera ensamkommande pojkar.

Redogör för hur ni organiserat ert projekt. Vilka personer/yrkesroller/organisationer har ingått i projektet? : 

I projektet har språkcoach, lärare, rektor, studie- och yrkesvägledare, kurator, samordnare av nyanländas lärande och elevcoach ingått. Språkcoachen har varit ett individuellt stöd för eleverna men även funnits med i klassrummet som resurs för deltagarna. Lärarna har funnits vid undervisningen i svenska som andraspråk samt spridit den språkutvecklande undervisningen som arbetsmetod bland kollegier.
Rektor fanns till en början med som lokal projektledare, en roll som senare gick vidare till studie- och yrkesvägledaren. SYV har varit med i projektets början för att vägleda deltagarna och tog sedan över projektledarrollen.
Kuratorn har funnits med som stöd åt eleverna och har under projektet lagt extra fokus på projektdeltagarna. Elevcoach har funnits till som socialt stöd för deltagarna, och har även varit mentor.
Hösten 2016 blev även en av lärarna i projektet utvald till kommunens samordnare för nyanländas lärande, ett uppdrag hon utförde samtidigt som hon undervisade. Som samordnare för nyanländas lärande har hon även spridit språkutvecklande undervisning som arbetsmetod även mot grundskolan.
Under första terminen av projektet samlades alla projektmedarbetare månatligen för att gå igenom projektets fokus, deras roll i projektet och arbetet med deltagarna. Under projektets andra och tredje termin ansågs projektet igång och då träffades projektledare tillsammans med språkcoach och kurator för att gå igenom deltagarnas studiesituation, behov och utveckling veckovis.

Kommer ert projektarbete helt eller delvis att implementeras i ordinarie verksamhet? : 

Vårt projektarbete med språkcoach kommer att fortsätta till 50 % under det kommande läsåret. Under detta år får vi även fortsätta vårt arbete mot en permanent implementering. En språkinriktade undervisningen lever kvar som arbetsmetod bland kollegorna.

Beskriv (oavsett implementeringsgrad) hur ni under projekttiden arbetet för att säkerställa implementering av lyckade resultat. : 

Arbetet med implementeringen av språkcoachens roll har haft både toppar och dalar. Förra omgången med Plug In implementerades och förhoppningar på att även denna omgång skulle bli en del av ordinarie verksamhet var hög. I början av projektet var medarbetare inställda på en implementering likt förra omgången och någon större satsning på kommunikation för projektet skedde då inte. Det var först när hjälp med en kommunikationsplan från regional verkstad erbjöds som arbetet kom igång. Vi gjorde en egen enkät för att få fram effekterna bland våra deltagare och denna enkät skulle ge underlag till en presentation inför förvaltningen om de lyckade resultaten och vikten av implementering. Under efterarbetet med enkätresultaten, vilket visade på goda effekter av språkcoachens arbete, fick vi dock höra från förvaltningen att det inte var tal om någon implementering och att det heller aldrig varit det med motivering att skolan redan hade övertaligt med personal. Något tillfälle att presentera resultaten blev aldrig av motivationen bland oss medarbetare blev också lägre. Att språkcoachens funktion sedan kommer att fortsätta under kommande läsår beror på förändringar inom bemanningen och tjänstefördelning vilket skapade en lucka.

Har ni gjort någon egen utvärdering? Beskriv tillvägagångssätt och resultat.: 

Som en del av vår kommunikationsplan gjorde vi en enkät bland projektdeltagarna för att undersöka det stöd de får i skolan; av språkcoach, lärare, SYV, kurator och elevcoach. Enkäten var upplagd på det viset att eleverna skulle jämföra det upplevde stödet och deras skolprestationer, från innan projektet kom igång jämfört med läget då enkäten genomfördes. Resultatet visade på att deltagarna kände att de fick ett gott stöd nu, men hade svårt att jämföra hur det upplevde sin situation en tid tillbaka. Det gick att utläsa ur enkätsvaren så flertalet svarade ”vet ej” när de skulle beskriva hur det var innan projektet kom igång. Deltagarna svarade positivt om stödet de får och att de fick tillräckligt av det stöd som de behöver. De mindre positiva erfarenheterna som deltagarna delade med sig av handlade om skolutrymmen för rastaktiviteter vilket inte är direkt kopplat till projektet men som berör förbättringsmöjligheter på skolmiljön.

Erfarenheter ni vill dela med er av?: 

Våra nyanlända elever har ett större behov av det sociala stöd de får i skolan i form av information, kontaktnätverk, bekräftelse och uppskattning. Pedagogerna på skolan har inte den tiden att ge eleverna och därför blir det viktigt med extra vuxna på skolan som kan finnas där för eleverna och ge dem det extra stöd de behöver för att klara av sina studier och därmed sin vardag och framtid.

Gäller projekt: 
Plug in Tingsryd

Andra delrapporter