Du är här

Utökat mentorskap och formativa arbetssätt

Plug In Söderköping representerar exempel i region Östsam på utveckling av förebyggande arbete för att motverka studieavbrott. Organisatoriska förändringar har genomförts genom förstärkning av specialpedagoginsatser och mentorskap. Därtill har elevnära arbetslag utformats och undervisningen utvecklats genom formativa arbetssätt, kollegialt lärande samt att synliggöra lärandet.

Sections

Syfte

Arbetet har handlat om att utveckla organisationen, rutiner och arbetssätt för att stötta elever till att fullfölja sina studier och öka måluppfyllelsen och graden av lyckande. Syftet var att hitta och utveckla strategierna för en lyckad skolgång och synliggöra effektiv undervisning och lärande.

Genom att utveckla mentorskapsarbetet och anpassa dess intensitet efter elevernas behov, samt förstärka arbetet med strukturerad och tidig återkoppling genom olika och uppföljnings-och utvärderingsverktyg, har personalen strävat mot att stötta elever att gradvis ta allt mer ansvar för sina studier.

Personalen har bland annat fått kompetensutveckling i samtalsmetodik och motiverande samtal (MI). Därtill har skolan systematiserat samverkan med en ungdomscoach från socialtjänsten i en närliggande kommun som finns med i utvecklingsarbetet kring att främja närvaron för elever som riskerar att avbryta sina studier.

Målgrupp

Alla elever på skolan omfattades av förändringarna inom organisationen och de nya arbetssätten, men inom projektet lades särskild fokus på elever inom det samhällsvetenskapliga programmet och lärlingsprogram inom vård- och omsorg, bygg, industri, fordon och VVS. Detta eftersom dessa program uppmärksammats i det systematiska kvalitetsarbetet. Särskild fokus riktades också mot elever med ogiltig frånvaro, låga resultat eller där det fanns en oro.

Arbetssätt

Projektet syftade till att återerövra "unga vuxna som tar ansvar för sina studier" genom ett aktivt mentorskap, strukturerad och tidig återkoppling genom måluppfyllelsekontroll samt en särskilt utformad periodutvärderingsmall. Eleverna fick själva göra egna uppskattningar av sin kunskapsnivå i sina respektive ämnen, vilket följdes upp av mentorerna var åttonde vecka. Detta användes sedan som underlag för utvecklingssamtalen. I arbetet med att utveckla elevernas delaktighet och ansvar var även ”bedömning för lärande” ett viktigt redskap.

För att utöka kontaktytorna för klassens undervisande lärare och främja deras möjligheter att samverkan med enskilda elever har skolan infört EA (elevnära arbetslag) där förhållningssätt, bedömningsfrågor och återkoppling liksom närvaro är stående punkter på dagordningen. Dessa arbetslag, vars möten har ersatt andra möteskonstellationer och är därför inte en utökning av mötesfloran, har träffats var tredje vecka för att gemensamt diskutera elevernas/klassernas utveckling och hur undervisningen bör utformas samt hur samarbete kan ske över ämnen kring kursmål. Arbetssättet har syftat till att främja det kollegiala lärandet kring effektiva arbetssätt i undervisningen och elevsociala delar inom arbetslagen och på skolan i stort. För att ytterligare främja lärandet kring utformningen av framgångsrik undervisning har Learning Study använts som ett redskap.

Skolledningen har även arbetat med att öka dialogen och samarbetet med grundskolan och socialtjänsten för att utveckla det förebyggande arbetet och kunna göra tidiga insatser. Detta särskilt i Söderköping och Valdemarsvik då många elever på skolan var skrivna där. Likaså har ledningen arbetat med att systematisera arbetet med överlämningar mellan grundskola och gymnasieskolan, strukturera återkopplingen och stärka samarbetet. Likaså inleddes ett systematiskt samarbete med en ungdomscoach från Individ-och familjeomsorgen (IFO) i Valdemarsviks kommun. Coachen arbetade med uppföljning och insatser för elever som har hög frånvaro och kartlade orsakerna till detta. Hen gjorde även regelbundna avstämningar kring närvarostatistik varje termin och stöttade elever genom selektiva insatser. Arbetet fungerade som en förstärkning av skolans pågående arbete med att främja närvaro och har även tillfört nya kunskaper om elever i riskzonen in i organisationen.

Parallellt med Plug In-projektet deltog skolan i Skolverkets satsning "Forskning lyfter" för att stärka den vetenskapliga grunden i det dagliga arbetet och utveckla en undervisning som tar sin utgångspunkt i forskning och beprövade erfarenheter. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/forskning-lyfter-skolvardagen-1.189571

Resultat

Personalen arbetat för att implementera dels ett antal organisatoriska förändringar, förändrade rutiner och arbetssätt och nya verktyg att använda för att synliggöra elevernas progression i relation till måluppfyllelsen såväl som i sin personliga utveckling, men även med att systematisera ett produktivt bemötande och förhållningssätt, stärka det kollegiala lärandet och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet har även omfattat kompetensutveckling inom formativa arbetssätt, bedömning för lärande och samtalsmetodik, och verktyg har utvecklats för att stötta de delarna av arbetet. Resultatet omfattar följande centrala delar:

  • Förändrade organisatoriska förutsättningar för att kunna stötta fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier
  • Förändrade rutiner och arbetssätt för att mer effektivt fånga upp och stötta elever i riskzonen.
  • Förbättrade förutsättningar för elever att ”lyckas” med sina studier genom en utveckling av formativa arbetssätt och samverkan kring undervisningen.
  • Förbättrade förutsättningar för pedagoger att stötta elever att ”lyckas” med sina studier genom ett ökat kollegialt lärande.
  • Utökade kunskaper om formativa arbetssätt och förhållningssätt.
  • Utveckling av samverkansprocesser inom skolans organisation samt med grundskola och vårdnadshavare för att förbättra elevers möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier.

Förändringarna på skolan har tagits emot positivt av personalen och även om utvecklingsarbetet vid tidpunkten för den här fallstudien fortfarande befann sig på ett tidigt stadium, och man ännu inte sett effekterna kring hela årskullar av elever, uppfattade pedagogerna  att de redan kunde skönja positiva mönster.

Särskilt strukturen med elevnära arbetslag har uppfattats som en produktiv arena för att utveckla en nära samverkan kring eleverna och deras behov. Förändringen har resulterat i en ökad samsyn, förbättrat samarbete och ökat kollegialt lärande, vilket i förlängningen gynnat elevernas utveckling. Från ledningshåll har man även sett att samarbetet har påverkat arbetsbelastningen för elevhälsan i organisationen på ett positivt sätt, vilket medfört att resurser kring elever kunant organiseras och användas på ett effektivare sätt. De elevnära arbetslagen kunde lösa gemensamt fler utmaningar relaterade till undervisningssituation eller elevernas lärsituation.

Vidare har lärare uppfattat att det gemensamma arbetet med tydligare, gemensamma uppföljnings- och återkopplingsstrukturer har medfört att elever har utvecklat en större medvetenhet om sin egen progression i relation till kunskapskraven och andra mål. Elevernas ökade insikter och kunskaper om vad som krävs för att klara kursarbetet och uppnå olika betyg uppfattas som ett viktigt första steg i processen med att ta ägarskap över sitt lärande och på så sätt öka meningsfullheten med studierna, då det ökar elevernas känsla av sammanhang. 

Personalen som intervjuades menade att den utökade mentorstiden i årskurs 1, i kombination med samarbetet kring eleverna i de elevnära arbetslagen, också har gett önskat resultat i form av ökad känsla av trygghet för elever. Detta reflekteras även i de årliga elevenkäterna som visat en positiv trend i relation till elevernas trivsel och arbetsro, vilket är viktiga förutsättningar för att elever ska vilja vara i skolan och kunna klara sitt skolarbete. Skolan har även sett ökande elevantal i klasserna och ett stigande söktryck under de senaste två åren, vilket är en viktig indikator på att dess attraktivitet stiger. Dessutom har det utökade mentorsarbetet och det systematiserade innehållet riktat till elevernas skolsituation och framtida mål medfört att man tidigare kunnat identifiera felval och då göra mer planerade och välgrundade byten av studievägar. Statistiken visar att något fler avbrott skett i och med att elever genomfört tidiga byten av studievägar, men samtidigt syns en trend av att fler elever fullföljer sin utbildning i högre grad.

Framgångsfaktorer

De återkommande framgångsfaktorerna som beskrivits under intervjuer med personal i projektet, samt i annan dokumentation, berör kompetens, förhållningssätt, metoder och aktiviteter samt samverkan och kollegialt lärande. På så sätt involverar de såväl organisatoriska förutsättningar som arbetssätt. De viktigaste faktorerna kan beskrivas utifrån följande centrala teman:

  • Ett holistiskt, elevecentrerat perspektiv på eleven och hens behov.
  • Tydlig och kontinuerlig uppföljning och snabb återkoppling kring elevernas progression inom alla områden (akademiskt såväl som beteende, socialt osv).
  • Identifiera framgångar och utmaningar för eleverna så tidigt som möjligt genom samarbete kring eleverna.
  • Förhållningssätt och bemötande.
  • Utvecklingsarbete på en vetenskaplig grund – tydlig förankring i forskning.
  • Samverkan och kollegialt lärande – lösa problem gemensamt och ta gemensamt ansvar för elevernas progression och utveckling i grupper/klasser.
  • Samverkan mellan olika personalgrupper kring elevernas hela livssituation – det multikompetenta teamet där professionella bidrar med sina olika kompetenser och expertis.
  • Skapa sammanhållen process för elever genom samordning och samarbete kring olika insatser.
  • Tydlig förankring i hela organisationen – modig ledning som driver arbetet.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer