Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Vi har utvecklat metoder för att fler elever ska få förutsättningar att genomföra sin utbildning på nationellt program. Metoderna som sådana fungerar men det finns många andra faktorer, ej alltid skolrelaterade, som påverkar resultatet. Det som vi arbetat med handlar om att minska elevernas frånvaro och på så sätt ge dem chansen att få betyg och genomföra sin utbildning. För ett flertal av våra elever har vi haft kontakt och arbetat tillsammans med socialförvaltningen.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Ökat ganska mycket
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Har ej mätt
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Har ej mätt
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Vi upplever att eleverna fått en djupare insikt om sina specifika problem genom de samtal som behandlingsassistenten genomfört. Detta har fungerat som en snöbollseffekt när förtroendet succesivt byggts upp. Vi hoppas och tror att eleverna fått med sig verktyg som de senare i livet har nytta av. En annan positiv effekt är att mentorerna har känt sig avlastade i och med att de deltagit i projektet.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I liten utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I liten utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I liten utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Rutinerna för närvaro är ändrade, vi har planerat men ej genomfört en mentorutbildning. Den kommer genomföras senare. Att ändra rutinerna ger möjlighet att tidigare upptäcka stor problematisk frånvaro. Genom att delta i projektet har elevernas mentorer fått mer stöd och till viss del avlastats av behandlingsassistenten.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I liten utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Vi har till viss del samarbetat med skolor i regionen främst de skolor som deltagit i projektet. Vi har deltagit i och ska delta i konferenser där arbetssätt och metoder sprids.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Vi har lärt oss att skolans bemötande har en stor avgörande betydelse som framgångsfaktor för att elever ska kunna vända skolfrånvaro till skolnärvaro. Vi har också lärt oss att alla parter måste ha stort tålamod eftersom det tar tid att ändra på gamla invanda beteenden. Det är viktigt att ta sig tid till att bygga goda relationer som sedan ligger till grund för det motivationsarbete som många gånger måste initieras. Vi har arbetat med att stärka den inre motivationen. Det har varit viktigt att samverka med ungdomarnas föräldrar/vårdnadshavare. Att eleven själv får bestämma om han/hon vill delta i de olika momenten är av yttersta vikt. Alla elever har fått en individuell plan utifrån deras specifika behov och önskemål. Vi upptäckte att flera av eleverna oreflekterat valt studieprogram vilket i sin tur har lett till att de bytt program flera gånger. Vilket i sin tur kan förklara en del av problemen och den brist på motivation som fanns.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Vi upptäckte under projektets gång att det inte är möjligt att arbeta med ett alltför stort antal elever. Vi började med 22 stycken och fick lov att minska till 10-12 elever för att få det att fungera. Minskningen genomfördes genom att en del elever skrevs ut eftersom deras skolnärvaro blev bättre och en del fick stöd att avsluta skolan vilket visade sig vara det bästa alternativet. Några valde frivilligt att lämna projektet. Vi har ändrat kontinuerligt i de individuella planerna vilket är en stor styrka i projektet. En del elever har fått anpassad studiegång för att vi upptäckte att det var bättre att de kom till skolan i två timmar och arbetade istället för att de skulle sitta en hel dag och inte få något gjort. Beslut om detta har tagits på EVK.
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I viss utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I viss utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Rutinerna för närvaro är ändrade. Tid med mentor är schemalagd. Eleverna träffar sin mentor på schemalagd tid en gång per vecka under 80 minuter. Detta fungerar som ett fördjupat mentorskap där man fokuserar på elevens starka sidor och koncentrerar sig på att stärka dem. Denna täta elevuppföljning stimulerar skolnärvaron. Behandlingsassistenten har klargjort och stöttat utifrån det sociala behov som eleven har haft för att klara sina studier. Behandlingsassistenten har arbetat strukturerat utifrån elevens individuella behov och önskemål och har fått sitt uppdrag från rektor, efter samråd med elevhälsan och projektledaren. Behandlingsassistenten har träffat eleverna individuellt både strukturerat och spontant varje vecka. I dessa möten har ingått aktiviteter som väckning, hämtning, frukost, stöd på lektioner, stöd inför lektioner, individuella stödsamtal och regelbundna uppföljningssamtal. Behandlingsassistenten har haft regelbunden kontakt med elevens mentor/annan skolpersonal/ vårdnadshavare. Behandlingsassistenten har även genomfört gruppverksamhet för eleverna. De har varit schemalagda 3 x 80 minuter för resurstid och extra studier. Förutom stöd i ämnen har det ingått motivationssamtal och olika gruppaktiviteter. Nätverket kring eleven har aktualiserats och förstärkts i samverkan. Samverkan mellan skola, vårdnadshavare, socialtjänst, sjukvård och andra aktörer har aktiverats utifrån elevens enskilda behov.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Företag : 
i
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Projektledning av Region Västerbotten, regelbundna projektmöten med Bertil Almgren. Liljaskolan har haft en representant i den regionala styrgruppen. Den egna förvaltningen har haft en lokal styrgrupp. Skolans elevhälsoteam har också deltagit
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Rektorer, elevhälsa, lärare och lokal projektledare
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Lokal styrgrupp, regional styrgrupp samt rektorer.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Vi arbetar utifrån de nationella föreskrifter som styr gymnasieskolan. Skolan grundar projektet på en likabehandlingsprincip. Behov och inte kön styr erbjudande till eleven. Jämställdhet, som har ett grundläggande demokratiskt värde gestaltas och förmedlas också som ett naturligt inslag under projektets gång. Under projektets gång upptäckte vi att majoriteten av de tidigt inskrivna eleverna var pojkar, denna upptäckt ledde i sin tur till att vi började reflektera över varför inte skolan aktualiserade flickor i samma utsträckning. I slutet av projektet hade vi lyckats vända trenden.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Fysisk tillgänglighet finns redan eftersom skolan är anpassad efter de gällande normerna. Projektet har varit öppet för alla, även de med funktionsnedsättningar men det har inte varit ett krav för att få delta. Många av deltagarna har NP-diagnoser.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Grunden för Västerbottens ansökan om att vara med i Plug var, och är, det samverkansavtal som samtliga länets kommuner är med i och som gäller gymnasieutbildning. Ett viktigt steg i utvecklingen av samverkan har varit att 5 kommuner delat målbeskrivning och målgrupp för verkstaden Första rummet samt att 3 kommuner gjort på samma sätt kring verkstaden Samspråka. Resultaten består i att i samband med igångsättning av verkstäderna fördes ett samråd mellan kommunerna kring hur respektive kommun skulle utveckla organisation och metoder i verkstäderna. Underhandskontakter har funnits under tiden för att förfina metoder m.m. Inte minst den samverkan som låg till grund för seminarierna i konferensen bemötande, samverkan och resultat i februari 2014 visar på dessa verkstäder arbetat med en minsta gemensamma nämnare. Ett annat resultat är att samverkan, med den kunskap vi har idag, går att fördjupa för att få en snabbare erfarenhetsspridning av metoder mm samt att de enskilda verkstäderna får en återkoppling från andra kring sitt arbete. På regional nivå har projektledaren varit involverad i arbetet med handlingsplan för ny programperiod för socialfonden. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har ledningen för region Västerbotten informerats om arbetet i Plug in och på så sätt påtalat vikten av det arbete som utförs samt kunnat lyfta dessa frågor till en strategisk nivå inom region Västerbotten.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I stor utsträckning
Regionen : 
I stor utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum nationellt: 
I viss utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I stor utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Utvärdering både inom vårt eget projekt och i den nationella projektutvärderingen. Pluginnovation har varit ett bra stöd för oss och den regionala projektledaren har gett ett ovärderligt stöd för genomförandet av projektet.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Det har framgått tydligare och tydligare att det finns behov av strukturerat stöd till många elever med hög frånvaro. Tanken var att det skulle ingå 10-12 elever i projektet. På grund av det stora stödbehovet har vi har vi haft upp till 22 elever inskrivna. För att kunna intensifiera och fördjupa insatserna var vi tvungna att minska elevantalet till det från början tänkta. De elever som klarade sig med litet eller inget stöd lämnade vi över till mentorn som stöttar eleven enligt mentorsuppdraget. Några elever med stor social problematik har stöttats av sjukvården, BUP, socialförvaltningen eller skolans kurator och de elever som inte ville ha fortsatt stöd av projektet har skrivits ut. Projektets hittills största framgångsfaktor är den stora variation av insatser som gjorts. Alla insatser har varit på uppdrag av eleven och utgått utifrån elevens egna önskemål och behov. En annan framgångsfaktor har varit samarbetet med mentorerna och det stora stöd och engagemang för projektet de visat. Behandlingsassistenten har under projektet arbetat med genomförande av de individuella handlingsplanerna. Behandlingsassistenten har haft regelbunden kontakt med elevens mentor eller annan skolpersonal samt även kontakt med vårdnadshavare. Rutinerna för god närvaro har omarbetas på Liljaskolan. Mentorsrollen har förstärkts. En reflektion som blivit tydlig är att loven ibland visat sig ha negativ inverkan på närvaron. En del elever som före lov har haft god närvaro har längre startsträcka att komma igång efter lovet. ”Lovet” blir gärna förlängt med någon eller några dagar. Eleven tar sig frihet att själv förlänga sin ledighet. Vi startade en gruppaktivitet för 4 elever som i grundskolan har ”tappat bort” vilket fungerade relativt bra som resursstöd men det hade ingen påverkan på närvaron. Det är viktigt att ha fasta samtalstider för var och en i projektet. Under dessa möten coachas eleven framåt. Generellt tycker mentorerna att elevernas närvaro har ökat under tiden i projektet. Elever och föräldrar tycker att plug-in har varit till bra hjälp att ”komma tillbaka” till skolan. Insatser som nämns som viktiga är väckning, hämtning och samtalsstöd. Ett professionellt bemötande från personalen är också en framgångsfaktor. Det är viktigt att alla arbetar utifrån ett vuxenperspektiv. Ett bra bemötande är grundbulten i det relationsbyggande arbetet skolpersonalen måste ta ansvar för. Det är viktigt att eleverna får uppskattning och erkännande för sina framsteg även om framstegen inte alltid är så stora. Tålamod, att vänta ut och att stå ut med bakslag är ett måste för att stötta den här elevkategorin. Frånvaroproblematiken är ofta långvarig och något som eleverna tagit med sig från grundskolan till gymnasieskolan. Revideringar i handlingsplanerna är mer regel än undantag vilket innebär att de som arbetat i projektet varit tvungna att vara mycket flexibla.
Annat: 
Workshop: 
Första rummet

Relaterat projektverkstad