Du är här

Uppföljning

I kommuner som utifrån politiska mål årligen mäter och följer upp studieavbrott bland sina ungdomar är det fler som fullföljer sina gymnasiestudier. Inom Plug In har en prototyp av ett statistikverktyg utvecklats som visar hur man genom systematisk datainsamling och moderna IT-verktyg kan ta fram realtidsstatistik som kan fungera som ett arbetsredskap och beslutsunderlag i arbetet med att förhindra studieavbrott och följa upp genomförda insatser.

Många kommuner och skolor som börjar arbeta med att motverka studieavbrott på ett systematiskt sätt inser ofta att de inte riktigt har koll på vilka ungdomarna är. Det handlar både om att ha koll på ungdomar som riskerar att göra studieavbrott och ungdomar som redan har hoppat av. När det gäller ungdomar i riskzon kan det handla om att följa upp riskindikatorer på ett systematiskt sätt, exempelvis frånvaro. Ungdomar som redan har hoppat av omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, som innebär att kommunerna ska hålla koll på ungdomarna och erbjuda dem lämpliga åtgärder. Läs mer om kommunernas aktivitetsansvar här: http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar/kommunernas-aktivitetsansvar-for-ungdomar-1.229260

Att arbeta systematiskt med att hålla koll på ungdomarna är en framgångsfaktor i arbetet med att motverka studieavbrott. Det har bland annat visat sig att det är fler elever som fullföljer sina gymnasiestudier i kommuner som utifrån politiska mål årligen mäter och följer upp studieavbrott bland sina elever. Läs mer i SKLs rapport Motverka studieavbrott.

Idag saknar många kommuner och regioner tillgång till information om antalet elever som har gjort eller riskerar att göra avbrott från gymnasieskolan. I de fall det finns är kvaliteten dessutom mycket varierande. Få kommuner och regioner har exempelvis ett IT-stöd som är utformat just med tanke på elevuppföljning och studieavbrott.

Det saknas en enhetlig definition av vad som avses med studieavbrott. Inom internationell forskningslitteratur och policy används ofta begreppet ”early school leaving” (ESL). Vad som anses vara ESL varierar mellan länder och utbildningssystem. I Sverige finns ingen vedertagen definition för studieavbrott.

Den nationella statistik som finns att tillgå och som har med studieavbrott att göra handlar om andel elever som får slutbetyg (i Gy 11 gymnasieexamen) efter tre, fyra och fem år, dvs genomströmning. Skolverket samlar den officiella statistiken på området. Statistiken hittar du här: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola

Den nationella statistiken ger en bild av hur genomströmningen i gymnasieskolan förändras över tid. Man kan se trender i hur utvecklingen ser ut mellan olika program och med avseende på vissa bakgrundsfaktorer hos eleverna, såsom föräldrarnas utbildningsnivå och om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund. Enskilda skolor och kommuner kan gå in och följa sin egen utveckling vad gäller genomströmning. Statistiken presenteras dock med en fördröjning på tre år. Det innebär att denna statistik inte kan vara ett verktyg för den aktör som vill veta hur läget ser ut just nu vad gäller studieavbrott.

Ett verktyg för realtidsstatistik ger kunskap om hur verkligheten ser ut här och nu när det gäller elevers studieavbrott. Att ha tillgång till tillförlitlig och aktuell statistik är en viktig förutsättning för att veta vilka elever som är i behov av insatser samt vilken typ av insats som lämpar sig bäst. Ett verktyg som kan visa statistik i realtid gör det möjligt för en kommun eller region att agera utifrån det faktiska nuläget. PlugInnovation har därför skapat en prototyp av ett statistikverktyg.

Prototypen visar hur man genom systematisk datainsamling och moderna IT-verktyg kan ta fram realtidsstatistik som kan fungera som ett arbetsredskap och beslutsunderlag i arbetet med att förhindra studieavbrott och följa upp genomförda insatser.

Verktyget kräver tillgång till grundläggande data, därför baseras prototypen på information från Göteborgsregionens (GR) antagningssystem Indra samt IT-systemet för det kommunala aktivitetsansvaret i GR, GRUUS. Datan därifrån läggs i ett så kallat datalager som sorterar och reglerar informationen. Till datalagret har ett Business intelligence-system, i detta fall Qlik View, kopplats för att visualisera den information som ligger i datalagret. Så snart en händelse rapporteras till GRUUS får förändringen genomslag och visas i statistikverktyget. På detta sätt levereras realtidsstatistik direkt till de användare som har tillgång till verktyget.

Klicka runt bland olika rubriker och funktioner för att lära känna verktyget och förstå dess upplägg och användningsområde.
Kommunerna i prototypen motsvarar kommuner inom Göteborgsregionen, men har för avidentifieringens skull fått nya namn.

För att kunna använda statistikverktyget krävs att information finns samlad, så att verktyget kan visualisera informationen. Alla kommuner har sitt eget sätt att hålla sig informerade om var deras ungdomar finns, om de är i skolan eller inte. Vissa samlar informationen i databaser, medan andra lagrar den lokalt i en dator hos en enskild administratör.

Bland de regioner som är med i Plug In är Göteborgsregionen i nuläget de enda som använder ett IT-stöd för ändamålet (GRUUS). Vid starten av projektet visade det sig att det fanns ett stort intresse även bland övriga regioner att få tillgång till ett liknande IT-stöd. För GR sågs möjligheten att utveckla det redan befintliga systemet.

Samtliga fem regioner inom Plug In gick därför samman för att genomföra en kartläggning över vad ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser borde innehålla. Kartläggningen resulterade i en rapport, ett visionsdokument, som deltagande regioner och kommuner kan använda som ett tillräckligt underlag för att kunna besluta hur de vill gå vidare i frågan om att skapa ett IT-stöd för elevinformation och avbrottsrelaterade händelser.

Ta del av rapporten här.

Statistikverktyget